UVINUG 100Rel,y Al UVILKU IUI TIO VY EVL SAID VIN
kring 420 der förvaras. Genom den inre
mission, som den gamla till gränsförsvar
ursprungligen afsedda fästningen sålunda
fått sig ålagd, har hon tillvunnit sig nytt
intresse och blifvit, säges det, mer fruktad
af landets förbrytare än förr af dess fien-
der. Mot luftens renhet hafva hrr lifstids-
fångar naturligtvis ingenting att anmärka,
ty Warberg är i detta fall den bäst lottade
fängelseorten, men vägen till friheten anses
— med rätt eller orätt, det lemnar jag
osagdt — der vara mer afstängd än annor-
städes och så blåser det så förskräckligt.
Detta eviga blåsväder säges mycket ge-
nera fångarne, hvilka, sedan kroppsstraffen
upphörde, fått ett mycket ömtåligt skinn!
Inom fängelsets inre murar, på toppen af
bergskullen, finner man ännu en fast bygg-
nad om en vånings höjd med tjocka murar,
hvilken blifvit uppförd af den mäktige erke-
biskop Eskil och hvilken ännu bär namnet
Eskilssalt. Den innehåller ett stort rum
med trätak, som fordom skall varit munk-
stuga, och derinnanför erkebiskopens studer-
kammare, som är hvälfd. Fängelset för-
varar äfven minnen efter danske konungen
Kristian IV och Carl XII. Den förre, som
bekant en stor älskare af byggnadskonsten,
lät i början af 16-hundratalet bygga en
snäckgång inuti vallarne från fästningens
grundval ända upp till dess öfversta batte-
rier. Denna gång, kallad Kockenborg och
så bred att man beqvämt kunde köra upp
och ned genom densamma, är nu till större
delen igenrasad. En mindre snäckgång le-
der äfven genom yttre vallens norra sida
till tvenne rum, hvaraf. det inre endast ge-
nom en smal öppning ofvanifrån erhåller en
svag belysning och det andra genom två
skottgluggar åt hafssidan. Dessa rum sägas
hafva tjenat Carl XII till förmak och säng-
kammare. Från vallen ner till yttre porten
leder en stentrappa, ganska smal, men med
betydligt höga trappsteg, hvilken derför ej
är särdeles beqväm att passera. Till de
många historier som berättas om Carl XII
hör äfven den, att han skulle ha ridit ut-
för denna trappa — ett vågstycke, som in-
gen af våra ryttare lär vilja eftergöra, ej
ens de, som tagit pris vid kapplöpningarne.
Midtför denna trappa, på andra sidan por-
ten, finnes i muren ett rum, som, ehuru nu
anspråkslöst utrustadt till klensmedja, har
en historisk märkvärdighet. Det var här
den orolige och förut mäktige general Pechlin
hölls i fångenskap för delaktighet i Gustaf
III:s mord. — Rummets omfång ger ej an-
ledning till den förmodan, att fången förun-
nats några särdeles stora beqvämligheter.
Pechlin dog 1796 i fängelsets sjukrum,.
x x
x
Man må ha hur starka nerver som helst,
så är det dock ej utan en viss känsla af
beklämning man träder in genom en-fängelse-
port och ser sig omgifven af lifstidsfångar,
af hvilka de hyggligaste, menskligt att döma,
äro för fjerde gången dömda tjufvar. Hvad
Warbergs lifstidsfängelse särskildt beträffar,
så förmodar jag emellertid att en sann filan-
trop dermed skulle känna sig rätt belåten.
Dess olycksbarn hafva nemligen icke i all-
mänhet den sjukliga fängelsehyn, utan se
friska och välmående ut, hvilket utan tvif-
vel hufvudsakligen får skrifvas på den goda
luftens räkning, ehuru det menskligare sätt
mot: förr, hvarpå fångarne numera under-
hållas och behandlas, i någon mån dertill
väl äfven bidrager.
På tal om denna mildare behandling kan
det kanske vara af något intresse att erinra
om det motstånd, som ej längre tillbaka än
för 40 år sedan mötte den åsigt, att fån-
gar borde behandlas som menniskor. Sjelfva
E. G. Geijer hyste då sådan fruktan för
denna förplägning af vanarten, att han
befarade det fängelserna skulle bli så efter-
sökta, att den ena delen af Sveriges rike
finge bli fångvaktare åt den andra. Så
långt har det icke kommit och det skall väl
icke heller korama derhän, men hvarje god
sak kan förderfvas genom öfverdrift och
missbruk. Så ock denna. Med undantag
af frihetens förlust — ja, med detta un-
dantag! — och det onekligen ruskiga söll-
skapet af olyckskamrater, har lifstidsfången
numera en vida drägligare lott än mången
fri och ärlig arbetare i landet: han har
föda och husrum utan öfveransträngande
arbete. Och det är verkligen ingen dålig
föda som bestås fångarne. I Warberg är
det en allmän klagan, att det bästa torg-
förda köttet alltid går till fästningen, och
stadsborna få nöja sig med det, som regle-
mentsenligt ej får användas till fångarnes
bespisning.
T ett liftidsfängelse. der. som saodt. alla
fm re Kd KK AA mm mo om ks Fa
— k-—- mm mm - mm M- - vd kr
b— AA me rm a