till ransakningsdomaren, fullkomligt klart.
Lecoq, sätt korgen på bordet, min gosse.
Äfven Gövrol återkom nu från sin expe-
dition, icke mindre belåten.
-— Jag är mannen med örhängena på spå-
ren, sade han. Skutan gick utför floden.
Hvad skepparen Gervais angår, har jag nu en
noggrann beskrifning på honom.
— Tala, herr Tabaret, sade ransaknings-
domaren.
Fader Tirauclair hade emellertid framlagt
på bordet korgens innehåll, en väldig. jord-
klimp, -flera stora papperslappar och tre eller
fyra små ännu fuktiga gipsstycken. Der han
nu stod framför bordet, gjorde han. en högst
sällsam figur, erinrande i viss mån om dessa
herrar som på gator och torg roa folket med
taskspelarekonster. Hans toalett hade farit
synnerligen illa. Han var bestänkt med smuts
högt upp på ryggen.
— Jag börjar, sade Han slutligen i en ton,
på en gång modest och skrytsam. Begär att
stjäla har icke föranledt det brott, hvaromär
fråga.
— Misstag! mumlade Göyrol.
—- Jag. skall, fortfor. fader Tabaret, tydligt
bevisa sanningen af mitt påstående. Äfven-
ledes skall jag i all ödmjukhet säga min egen
tanke angående bevekelsegrunden till mordet,
dock ickeZförrän sednare. Nåväl, mördaren
kom hit före klockan half tio d: v. s. före
regnets början... Lika litet som herr Gövrol