till ransakningsdomaren, fullkomligt klart. Lecoq, sätt korgen på bordet, min gosse. Äfven Gövrol återkom nu från sin expedition, icke mindre belåten. -— Jag är mannen med örhängena på spåren, sade han. Skutan gick utför floden. Hvad skepparen Gervais angår, har jag nu en noggrann beskrifning på honom. — Tala, herr Tabaret, sade ransakningsdomaren. Fader Tirauclair hade emellertid framlagt på bordet korgens innehåll, en väldig. jordklimp, -flera stora papperslappar och tre eller fyra små ännu fuktiga gipsstycken. Der han nu stod framför bordet, gjorde han. en högst sällsam figur, erinrande i viss mån om dessa herrar som på gator och torg roa folket med taskspelarekonster. Hans toalett hade farit synnerligen illa. Han var bestänkt med smuts högt upp på ryggen. — Jag börjar, sade Han slutligen i en ton, på en gång modest och skrytsam. Begär att stjäla har icke föranledt det brott, hvaromär fråga. — Misstag! mumlade Göyrol. —Jag. skall, fortfor. fader Tabaret, tydligt bevisa sanningen af mitt påstående. Äfvenledes skall jag i all ödmjukhet säga min egen tanke angående bevekelsegrunden till mordet, dock ickeZförrän sednare. Nåväl, mördaren kom hit före klockan half tio d: v. s. före regnets början... Lika litet som herr Gövrol