I: onsdags hette det: furst Hohenzollern har ädelmodigt afstått från spanska kronan och 3!2 millioner rdr årligen. Således: fred! I går hette det: Frankrike är icke nöjdt härmed. Det begär att preussiska konpungen skall afgifva en försäkran att hohenzollernska ätten aldrig skall regera i Spanien. Preussen afvisar denna begäran. Således krig! För att berätta mera omständligt: franska regeringen lät sitt sändebud i Berlin, hr Benedetti, resa till Ems, der konungen af Preussen uppehåller sig, för att protestera mot att en prins af preussiska konungahuset mottoge spanska kronan och fordra att detta förbjödes honom. Konung Wilhelm bjöd hr Benedetti till middag och. sade honom att han icke hade någonting att beställa med furst Hohenzollerns kandidatur, utan att det vore en sak mellan denne och spanska folket. Det tyckes som furst Hohenzollern ett par dagar derefter skulle ha besökt konung Wilhelm, och om så är, torde få antagas att samtalet dem emellan bidragit till hvad som inträffade den 11. dennes, nemligon att hufvudmannen för huset Hohenzollern-Sigmaringen, furst Anton (fader till kandidaten Leopold), pr telegraf underrättade spanska regeringen att hans son afstode från kandidaturen för att lemna spanska riksdagen fria händer. Härunder kunde möjligtvis ligga begrafven den meningen att lugna Frankrikes sinne genom afsägelsen, men att ändock mottaga kronan i händelse spanska riksdagens majoritet röstar för prinsen, hvarefter det naturligtvis skulle blifva svårare för Frankrike att blanda sig i något som då blefve en inre spansk fråga. Antingen till förekommande af att saken skulle komma på denna ståndpunkt, eller derför att Napoleon nödvändigt vill begagna hohenzollernska konungavalet till förevändning för ett krig mot Preussen angående öfvermakten i Europa och besittningen af venstra Rhenstranden — nog af, franska regeringen förklarade att den icke var nöjd med furst Leopolds blotta afsägelse, utan det fordrade af preussiska konungen att hän skulle afgifva löfte det ingen Hohenzollernsk prins skulle i framtiden bestiga Spaniens tron. Om man får tro ett i går anländt telegram, skall konung Wilhelm, då hr Benedetti. begärde att muntligen få framställa detta yrkande, ha genom tjenstgörande kammarherren vägrat honom företräde och underrättat att han ej hade något vidare att säga honom. Om denna underrättelse är grundad, kan man säga att den diplomatiska förbindelsen mellan Preussen och Frankrike är afbruten — ocK aåfbruten på ett så stötande sätt, att, enligt statsrättslig sed, ett krig blir oundvikligt. Också rustas starkt i Frankrike. Om dessa rustningar, om ministrarnes och. folkets tänkesätt meddela vi längre ned detaljerade underrättelser. Vi tillägga att 1 Erankrikes norra örlogshamnar utrustas 14 pansarfartyg och att preussiska regeringen deremot förstärker sina nordsjöhamnars befästningar. Enligt de i natt ankomna telegrammerna skulle franska ambassadören i gär eftermiddag lemna Ems. Han måtte således. ha uppgifvit allt hopp om något tillfredsstäl