Hvarjehanda nyhetör.
Jag pappas söm. För några och 30
år sbdån såg man ofta i Skara en äldre man
klädd i grå vadmalskläder och med en garn
mäl: 8. kl tofhatt, djupt nedtryckt på huf.
vudet, temligen raskt vandra på gatorna. Han
hade vanligen sina båda händer gömda i roc:-
kens bakfickor; men detta hindrade honom
icke från att då och då emellanåt praktisera
en brödbit i munnen, ty hälften af en mjuk
rågkaka förvarades vanligen i den eta af dessa
fickor. Denne besynnerlige man, om man så
vill, var känd och älskad af hvarenda skol-
pojke och gymnasist, ty ehuru han icke hörde
till skol-staten eller beklädde något offent-
ligt enibete, egde han likväl stora kunskaper,
hvaraf han genom privatundervisning gjorde
många, isynnerhet lärjungarne i de högre klas-
serna; delaktiga. Han hade legat länge vid
Upsala akademi, läst der fitigt på graden,
men; hur det var, råkat förläsa sig och nu
på gamla dagar bosatt sig utanför Skara, der
han Kade sitt dagliga bröd. Han var ett ori-
ginal, det är sannt, ihen han tillhörde denna
klass af de gamla, äkta originalerna, hvaraf
blott sällan något nu för tiden träffas — han
var tänkare och filosof; menniska i ordets
ädlaste bemärkelse, Bland hans många rea-
lister, i hvilka han pluggade visdom och glo-
sor, befann sig äfven Calle S—5; känd för att
vara. mycket korkad och inskränkt. Dennes
får, en män med ovanligt födgeni, hade flera
tomter i Skara, ehuru han och familjen bodde
på en vacker egendom utanför staden. Nu ut-
kom en befallning från rektorn för trivial-
skolan, d. v. s. de fyra första klasserna och
apologistskolan, att hvarenda skolpojke skulle,
efter eget hufvud eller utan någons hjelp, på ett
qvarts pappersark skrifva numret på huset der
man bodde, och namnet på den informator, som
läste med en, Vår genialiske Calle S—I—,
då stut i öfra flyttningen af andra klassen
och undervisad af den lärde F., skref i sin
oskuld på en papperslapp dessa ionehållsrika
ord: Jag, pappas son, bor i pappas hus och
idformötas af hr Flyx, soth härmed sannings-
enligt Bbetygas af sekundalisten herr Carohis
S—1—. Alla skrattade åt denna enkla upp-
sats af pappas sön. Men herr Flyx ytt-
rade: Nar ett nöt skall uttrycka sig, blir det
nötaktigt. (S I)
artig poet. Österrikiska gesandtens
i Patis fru, furstifinan Mettörnieh, har nyli
gen, som man påstår mot sin förhoppning,
fått en liten dotter. Förstinnan har nemli-
gen redan två små flickor förut. En artig
poet improviserade af denna abtledning häröm-
dagen följande vers till henne:
A MADAME DE METTERNICH.
Console-toi, mere charmante,
Davoir, malgr ta vive attente,
A trois filles donn le jour.
Ce ne sobt point lå des disgråces,
Venus enfanta les trois Gräces
Avant que denfanter VAmour.
(Trösta dig, behagfulla moder, öfver att
du, trots din lifliga önskan om det motsatta,
dock har skänkt tre flickor lifvet. Det är in-
gen olycka, ty förrän Venus bragte Amor till
verlden, födde hon tre gratier.)
Ett väl betaldt arbete, Feåeriskåde-
spelet Den hvita katten, som förnämligast
består af balett, öfverraskande dekorationer
och förvandlingar, har tills dato på Gaietå-tea-
tern i Paris inbragt 1,246,365 frank. De tre
författärne (!!) till stycket erhålla följahde ho-
norarium: ÖOCognard 7 proc., Victor König 2
proc. och Emil Jonas 1 proc. af denna sum-
må, eller den förstnämnde 87,482 frank, den
andre 24.926 frank och den tredje 12463
frank, — Molidre, Corneille och Racine böra
vända sig i sina grafyar!
Ean sorglig episod från bryanden
1 Pera berättas af Levant Times för den
17 juni; Ett fruntimmer med ett knyte på
armen störtade genom de brinnande gatorna
och ropade, inträdande i en väns hus: Räd-
dad! Räddad! Gud vare lof! jag har räd-
dat mitt barn! Allt mitt silfver liggeri brun-
nen, och derifrån kan jag upphemta det, då
branden är törbi. Plötsligt uppger hon ett
genomträngande skri, orsakadt deraf, att hon
vid en blick på sin börda funnit att denna
ionehåller hennes väl inpackade silfver; hvare-
mot den, som hon i sin ytterliga ångest och
förvirring kastat i brunnen, innehållit hennes
arn.
fr A NV TT COÖTD Ä mmiir om