Några betraktelser i anledning af den nyligen timade personalförändringen inom statsrådet. Julihäftet af tidskriften Framtiden börjar med en uppsats, som bär ofvanstående rubrik och är undertecknad L. J. H. Dessa initialer äro signaturen för den man, hvilken under 20 år ledt Aftonbladet — och den allmänna opinionen —men som numera sällan annorlunda än såsom ett af hufvudstadens ombud i andra kammaren deltager i den offentliga diskussionen. Desto mera nyfiken är man vanligen att få höra hvad han tänker om händelser och företeelser af större vigt för landet, och det torde icke saknas skäl för antagandet att en vidsträcktare läsarekrets gerna skall inhemta hvad den politiske veteran, hvars ord alltid förtjenat synnerlig uppmärksamhet, kan hafva att säga om det sednaste personalombytet inom konseljen. Vi skola i sammandrag redogöra derför. Sedan L. J. H. först redogjort för sjelfva det inträffade personalombytet, ger han samma hyllning, som från alla andra sidor kommit dem till del, åt de afgångne statsrådernes, hrr De Geers, G. af Ugglas, Carlsons och Ehrenheims höga moraliska värde, och om de nykomne säger han, med 4 8 R. F., att de äro kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade män. Under erkännande häraf, tillägger L.. J. H., torde å andra sidan kunna anta-; gas såsom en sammanfattning af allmänna omdömet, att det nu inträffade ombytet åf personer icke medfört någon väsentlig förändring i den konservativa och återhkållände tendens, ) som hittills hos regeringen visat sig vara den öfvervägande i alla egentligt politiska frågor, ungefärligen i likhet med: hållningen hos första kammarens majoritet. Efter denna, som vi tro, fullkomligt träffande karakteristik af ministörens politiska ståndpunkt; kastar förf. en blick på den hufvudsakligen af hr De Geer utarbetade nya. riksdagsordningen, hvars största brister han anser ligga deri, att den nioåriga tiden för riksdagsmannakaljets utöfning i första kammaren är för lång (hvadan den borde minskas till 6 iw) och i riksdagens begränsning i tiden till fyra månader, hvilken vållar, att mera omfattande organisationseller lagfrågor svårligen kunna på ett mera tillfredsstälande sätt behandlas, hvarför en grundlagsändring snart borde ske, som på nårot sätt tillåter ett af utskott utarbetadt och första gången föredraget betänkande att hyvila. till vidare pröfning vid påfölande riksdag. Dessa brister, menar förf., torde utan svårighet och utan att törna mot några konservativa betänkligheter kunna afhjelpas. Deremot lemnar han för närvarande isido flera anmärkningar rörande t. ex. valsättet till första och andra kammaren, nskräbrkningen af valbarheten till andra kammaren till kandidater inom valdistriket, båda kamrarnes likställighet m. m., hvaruti förändring ofelbart med. tiden commer att ske, men icke förrän allmänna änkesättet uttalat sig mera tydligt och ) Kursiveringen tär gjord af DD. N.