Händelser och förhållanden i utlandet. Bland: politiska evenementer af någon betydelse under den sednaste tiden anteckna vi i. främsta rummet de båda öfverläggningarne i franska lagstiftande församlingen angående sättet. för mairernas väljande samt angående armreduktionen, Oppositionens mest framstående talare stredo vid bägge tillfällena tappert för folkets sak, men förgäfves. I närvarande stund är oppositionen i Frankrike vanmäktig. Hela lagstiftande församlingen tyckes knappast vara till för annat än: att bevara skenet af parlamentarism ; dess händer äro bundna, och regeringen, starkare än någonsin, gör ingen hemlighet af att hon icke ämnar tåla, att hennes förslag och önkningar kullvoteras af representationen, -Denna frauska folkets successiva frigörelse, om hvilken Napoleon så ofta talar, när skall väl den bli en sanning? Hade det varit för mycket att nu, sedan kejsardömet genom plebiscitet hemtat ny kraft, taga det ifrågasatta första steget på decentralisationens väg, låta mairerna utses af kommunalstyrelserna ? Men den Napoleonska skuggrädslan förnekar sig icke; Kejsaren har ej vågat ställa sig utan dessa villiga verktyg i orterna; också inskränktes medgiften denna gång till — en ren Humbug. Regeringen skall hädanefter som Hittills utnämna mäirerna, men dervid: hålla sig inom kommunalråden, ett löfte lätt att uppfylla, då ju ej gerna kan förebyggas att ef eller annat maktens ögontjenare smyger in i dessa. Genom Glais-Bizoins. förslag att nedsätta 1870 års kontingent med. 10,000 man framkallades en liflig debatt i lagstiftande församlingen rörande en af de för vår verldsdel och våra tidsförhållanden vigtigaste frågor. Det gällde här att i någon mån lindra den olidliga tunga, hvarmed vårt tidehvarfs största onda, den-s. k. väpnade freden, trycker franska nationen... Men äfven i detta afseende var regedagen döf för hvarje föreställning som gjor8: af det lidande folkets målsmän. ch krigsministern: hade sina skäl. att anföra, i hufvudsaken de gamla vanliga, utgående på nödvändigheten att vara beredd på alla eventualiteter. . Bland dem som angrepo det nuvarande militära systemet i Europa märktes Garnier Pages, hvlken lifligt förordade reduktionen. Marskalk Le Boeuf svarade honom, dervid: yttrande: bland mycket annat: Garnier Pages vill ha en armå, som endast tillstädjer Frankrik. att föra ett försvarskrig och gör freder ödvändig. Det är änou alltjemt den neutral: vaktens ställning, som föresväfvar denne depu .verade. Frankrike bar emellertid en annan mission att uppfylla i-Europa, hvilken det ej kan afsäga sig. Men en. arm6. duger till intet, om den icke i hast kan taga till offensiven. Dessa ord applåderades. Majoriteten hade sina tankar fästade på Preussen, der man icke gör några reduktioner, der herr von Bismarck står midt i Europas hjerta med en slagfärdig arm och med. öppet uttalade planer, Kvilkas motarbetande, synnerligen från fransk synpunkt, till hvad pris som helst måste motarbetas, Nittonde seklet, så gynnadt i många hänseenden, lider verkligen af en kräfta, som icke kan botas af någon annan än folken sjelfva. Hr Jules Favre, som också deltog i debatten, talar i sitt förträffliga anförande äfven härom, och han angifver det, efter hans åsigt, enda möjliga botemedlet mot det onda. Han säger: Hr Thiers påstår, att det segerrika Preussen, som utsträckt sitt välde öfver hela Tyskland, öfver en befolkning af mer än 40,000,000 menhiskor, har en effektiv krigsstyrka, som EIS RN UA MAA UU UR AASSE SS ÄSSSTASS STRESS