Händelser och förhållanden
i utlandet.
Bland: politiska evenementer af någon bety-
delse under den sednaste tiden anteckna vi
i. främsta rummet de båda öfverläggningarne
i franska lagstiftande församlingen angående
sättet. för mairernas väljande samt angående
armreduktionen,
Oppositionens mest framstående talare stredo
vid bägge tillfällena tappert för folkets sak,
men förgäfves. I närvarande stund är oppo-
sitionen i Frankrike vanmäktig. Hela lagstif-
tande församlingen tyckes knappast vara till
för annat än: att bevara skenet af parlamen-
tarism ; dess händer äro bundna, och regerin-
gen, starkare än någonsin, gör ingen hemlig-
het af att hon icke ämnar tåla, att hennes
förslag och önkningar kullvoteras af represen-
tationen,
-- Denna frauska folkets successiva frigörelse,
om hvilken Napoleon så ofta talar, när skall
väl den bli en sanning? Hade det varit för
mycket att nu, sedan kejsardömet genom ple-
biscitet hemtat ny kraft, taga det ifrågasatta
första steget på decentralisationens väg, låta
mairerna utses af kommunalstyrelserna ? Men
den Napoleonska skuggrädslan förnekar sig
icke; Kejsaren har ej vågat ställa sig utan
dessa villiga verktyg i orterna; också in-
skränktes medgiften denna gång till — en ren
Humbug. Regeringen skall hädanefter som
Hittills utnämna mäirerna, men dervid: hålla
sig inom kommunalråden, ett löfte lätt att
uppfylla, då ju ej gerna kan förebyggas att
ef eller annat maktens ögontjenare smyger
in i dessa.
Genom Glais-Bizoins. förslag att nedsätta
1870 års kontingent med. 10,000 man fram-
kallades en liflig debatt i lagstiftande försam-
lingen rörande en af de för vår verldsdel och
våra tidsförhållanden vigtigaste frågor. Det
gällde här att i någon mån lindra den olidliga
tunga, hvarmed vårt tidehvarfs största onda,
den-s. k. väpnade freden, trycker franska na-
tionen... Men äfven i detta afseende var rege-
dagen döf för hvarje föreställning som gjor-
8: af det lidande folkets målsmän. ch
krigsministern: hade sina skäl. att anföra, i
hufvudsaken de gamla vanliga, utgående på
nödvändigheten att vara beredd på alla even-
tualiteter. . Bland dem som angrepo det nu-
varande militära systemet i Europa märktes
Garnier Pages, hvlken lifligt förordade reduk-
tionen. Marskalk Le Boeuf svarade honom,
dervid: yttrande: bland mycket annat:
Garnier Pages vill ha en armå, som en-
dast tillstädjer Frankrik. att föra ett för-
svarskrig och gör freder ödvändig. Det är
änou alltjemt den neutral: vaktens ställning,
som föresväfvar denne depu .verade. Frankrike
bar emellertid en annan mission att uppfylla
i-Europa, hvilken det ej kan afsäga sig. Men
en. arm6. duger till intet, om den icke i hast
kan taga till offensiven.
Dessa ord applåderades. Majoriteten hade
sina tankar fästade på Preussen, der man icke
gör några reduktioner, der herr von Bismarck
står midt i Europas hjerta med en slagfärdig
arm och med. öppet uttalade planer, Kvilkas
motarbetande, synnerligen från fransk syn-
punkt, till hvad pris som helst måste mot-
arbetas,
Nittonde seklet, så gynnadt i många hänse-
enden, lider verkligen af en kräfta, som icke
kan botas af någon annan än folken sjelfva.
Hr Jules Favre, som också deltog i debatten,
talar i sitt förträffliga anförande äfven härom,
och han angifver det, efter hans åsigt, enda
möjliga botemedlet mot det onda. Han säger:
Hr Thiers påstår, att det segerrika Preus-
sen, som utsträckt sitt välde öfver hela Tysk-
land, öfver en befolkning af mer än 40,000,000
menhiskor, har en effektiv krigsstyrka, som
EIS RN UA MAA UU UR AASSE SS ÄSSSTASS STRESS
