SR EES SRSERSER. OFAMTSSTT 5 MPR SRA I
postkontor; annonser derifrån insändas, med pen
Det nordiska arbetaremötet
-sfortsatte i går sina- förhandlingar. -Under
förmiddagen hade afdelningarne sammankom-
ster och på eftermiddagen hade mötet all-
mänt sammanträde.
Första-afdelningens
sammanträde öppnades-med ett längre före-
-dragaf hr Rimestad, angående organisationen
saf Köpenhamns arbetareförening af år 1860.
Denna förening, som består af 2 a 3,000
medlemmar, har eget bibliotek, ur hvil-
ket ungefär 200,000 boklån årligen utlemnas
sämt ett ej obetydligt antal aärbetarebostäder.
Den har äfven upprättat fyra lånekontor,
:hvarest lån mot pant erhållas. Före uppkom-
-sten af dessa. låneanstalter funnos i Köpen-
-bamn ej. mindre än 161 pantlånare, som i
ränta togo 350—672 procent. Antalet af dessa
blodsugare hade emellertid nu ganska betyd-
ligt förminskats och de fingo nu nöja sig med
blött 70 å 80 procent. Föreningen hade vi-
dare bildat en s. k. Huusholdsförening för be-
drifvande af handelsrörelse. Populära före-
drag hade hållits, i medeltal 3 å 4 i veckan.
Med uttalande af den åsigten, att den första
grundsats, som för befordran af arbetsklassens
framåtskridande borde följas, vore utbredande
af upplysning bland dess medlemmar, afslutade
talaren sitt intressanta föredrag.
Härefter fick fabrikören. Cederqvist ordet
öch framställde det yrkande, att afdelningen
skulle som sin öfvertygelse uttala, att folksko-
lans skiljande från Kyrkan och upphörande af
pastorernes sjelfskrifna ordförandeskap vore
nyttigt, samt att landstingen tillsvidare borde
igenom af dem tillsatta inspektörer eller på
något. annat sätt utöfva tillsynen öfver folk-
skolorna. Erfarenheten hade nemligen visat,
att det funnes många prester, som ingalunda
kunde anses lämpliga att hafva folkskolan om
händer äfvensom att de nuvarande folkskole-
inspektörerna visserligen tillsättas af regerin-
sgån, men på biskopens förord och att prester-
skapets inflytande på: folkskolan således äfven
i detta fall gör sig gällande. - På yrkande af
doktor. Sohlman, lektor Blomstrand och ord
föranden. förkastades. emellertid förslaget,
hufvudsakligen på den grund att mötet inga-
lunda vore en församling så qvalificerad, att
den kunde anses lämplig att fälla något be-
stämdt omdöme i en så tvistig fråga som den
:om : nyttan eller skadligheten af presternas be-
(fattning med folkskolorna. Hr Blomstrands
förslag, att afdelningen skulle; med erkännande
af det önskvärda deraf, att allt missbruk af
restens ställning till. folkskolan omöjliggöres,
besluta, att. den af herr OC. väckta frågan ej
skulle till behandling vidare förekomma, god-
kändes. I afseende å bästa sättet för befräm-
jande af. bildning och upplysning inom den
arbetande klassen voro åsigterna om hväd som
borde göras äfven i dag ganska olika. En ta-
lare från Vexiö uttryckte sin stora belåtenhet
med. idet sätt, hvarpå statmakterna hittills gyn-
nat folkskolan, och sin förhoppning:attsamma
välvilja fortfarande skulle komma henne till
del. Hade folkskolaa ej ännu öfverallt kun-
nat uppfylla sitt: ändamål, så. låge orsaken
dertill ej hos presterskapet, ej heller hos lä-
roböckerna, utan hos Jlärarne, Andre talare
åter rekommenderade såsom medel till be-
främjande af arbetarens upplysning dels afton-
skolor, der endast föredrag, ej annan under-
visning borde förekomma, dels såsom behöfliga
läroämnen i folkskolan ritning och teckning.
Beträffande sedligheten hos arbetarne, så in-
verkade på denna i ganska betydlig mån de-
ras politiska och sociala ställning. Nykterhe-
ten kunde främjas derigenom, att arbetarne
kommo öfverens sins emellan att, då de be-
sökte krogen, betala hvar och en för sig. Hvad
anginge uppfostran, i afseende på hvilken en
talåre uttryckte en önskan om inskränkning i
kätekesutanläsningen, så borde denna ej en-
dast ske i skolan, utan samtidigt dermed äf-
ven i hemmet. Hr Johnsen från Kristiania
ansåg, att det kraftigaste bildningsmedlet för
arbetaren vore sången samt erinrade, att hvilka
andra fel än vidlådde de nu använda upp-
fostringsmetoderna, hufvudfelet dock vore, att
de allesammans i mer eller mindre mån be-
drefvos som en modets och ej som en hjer-
tats sak. För afdelningens beslut redogöra
vi under rubriken Allmän sammankomst.
Andra afdelningen
fortsatte. behandlingen af frågan angående tän-
damålsenligaste sättet att ordna särskilda slag
af föreningar, och föredrogs nu frågan om
folkbankers inrättande. TI anledning häraf upp
stöd en lång och intressant öfverläggning, der-
uhder man hade nöjet höra åtskilliga talares
fsigter i ämnet. Iafseende på sielfva saken,
eller nyttan och behöfligheten af dessa inrätt-
ningar, var man fullkomligt ense, äfvensom
om att de, synnerligast i de mindre städerna,
borde grundas på grundfondsandelar och soli-
darisk ansvarighet. EHrr Hellström från Alings-
ås, Samuelsson från Norrköping och Dahlerus
från Gefle redogjorde för folkbankerna och
dessas verksamhet i nämnda städer, Hr Lund-
berg från Stöckholm förordade gemensamma
banker för flera kommuner, för att derigenom
minska förvaltningskostnaderna.
Hr Gumelius, som af en talare blifvit upp-
inanad ått angifva grunderna, på hvilka Öre-
bro folkbank hvilade, fick nu ördet. Han er-
inräde till en. början om, att det fölle af Big
TE