Det nordiska arbetaremötet öppnades i går, kl. 9 f.m.; i slöjdskolans gtora: hörsal af advokatfiskalen Ljungberg med följando helsningstal: 7 7 Mina herrar och damer! Sällskapet för arbetaroföreningars befrämjande hår lemnat mig. det förtroendet att öppna dette möte, och jag går desto hellre att fullgöra detta tppdrag, söm jag i det stora antal aktade män n. äfven långt aflägsna.delarzaf Skandinavien, gom här sammankommit, finner otv2itydiga bävis, att den från Sällskapet utgångna Tinbjudnvingen blifviti ala de nordiska rikena-med intresse och välvilja omfattad. I (detta :sllmänna deltagande ger jag äfven en borgen derför att de vigtiga frå Kor som blifva föremål för mötetsröfverligghingärsskomma.att erhålla sen ållverlig och: mångsiR Ding. . LP öutterna af detta första atbataremöte må vingnielertid icke ställa öfverdrifna fordringar och förväntningar. Mången bland oss härsamnlade har blott. ringa Vanda vid offentliga föra rd Ängar, och ingen lärer stilltrd sig förmåga att lemna en tillfredsställanderlösning på alls, de till en a anska svåra frågor, som, nu komma aft tägå hela vår öppmärksamhetianspråk; men ett stort mål vinnes iecks, med:dtt steg, och detär i sjelfva verket icke så mycket på de stora, snabbt vunna framstegen som det hufvudsakligast kommör jan, utan derpå att rikthingen är:den rätta, att man vet hvad man vill samt att man troget Vch utan att af bvärje Kinder elleörmötgång fö r1fötta s säfvår att uppnå det stora smäl man föresatt ale: : : . j åtöm oss således utan misströstan gå till våra arbeten; och i-det Fäkrahöpp, att-desea skola; hidrage till: den stora arbetande klassenslyftning amt till stärkande af föreningsbanden ej blott eflan Nordens learbetarec utan äfven mellan de trenne närbeslägtade. nordiska folken i:sin helet; förklarar: jag det första nordiska afbetarevötot öppnadt. Mee BE a BI Ren Pill tördförande för mötet utsågs med ackla; måftiön advökatfiskalenO! Ei Ljungberg och till vice ordförande för de tre nordiska länTerna litteratören Axel Krook från Göteborg för Sverige, politifuldrregtig E. Gamborg från Kristiania för Norge och redaktör C.. V. Rimestad från Köpenhamn för Danmark, Till sekreterare valdes: för Sverige tedaktörer Arvid Gumalius, för Norge vandidatus; Juris Boeck jock! förl Danmark sekreter S. ;P. Faber Böstyret att ordna de trenne afdelningar, på hvilka öfverläggningsämnena skulle till behandling fördelas, uppdrogs-på drädförandens förslag åt hrriRimestad, Gurhteliäs och Gambörg. eSedan derefter den hittills varande besty-; relsön; bestående af hrr Ljungberg, jägmä-! staren Björkman, konditor Grafström, handlanden Odhner samt skräddarmästaren Söderbtedtochk hr Cl. Lundin åtagit sig att såsom!sådana fortfarande fungera och den af styrelsön ! uppgjorda öchtill deltågarne utdelade arbetsordning blifvit af mötet godkänd, anmodade: ördföranden kri Rimestad; Gamborg och Gu-! mtelius? att inleda bildandet vaf-afdelningar, hvarefter dössa omedelbart deröfter: ckonstituerade gig. sol rant dd svs bon mr 097 Första afdelningen od valde till ordförande tedakföreri 6 V. Bimertad från Köpenhamn: samt. till sekreterare Jektor.! Blomstrand från Göteborg: och redaktör:A. Steen från Kristiansänd. i ; Afdelningen har att afhandla frågor be-l träffande arbetarens upplysning och sedlighet,! och. de trö första punkterna i programmetil blefyo äthne För en långvårig diskussion: De! AFyda sår dor Fe RUT ! i 351 Huru skall bildning och upplysning bäst inom den arbetande klassen främjas, och uti hvilka kunskapsämnen bör undervisning företrädesvis be-il frodas urböotafen? WÖJUDVILL ff vi i j 20i8-sIFkurasskall nykterhet och sedlighet inom samhället verksammast befrämjast vor HOBLIPRÄIKA åtgärder Börkoöök kunna vidtagas, för avtvåstadkommna-ehsförbättrad uppfostran: föril arbetarens: barn och beredå minderärige arbetarejl tillfälte till ätnjutande af sköruhdörvisningp: -—I -vaPyveksänmhet rådde! i början. Tågen syntes! våga Jöppha diskissionen: Ändtligen tog den myoket vane talaren lektor :Blomstrand tilll ordb, : Af hans nog vidlyttiga yttrande fram! gick att han ansåg sjelfarbete vara det egent-! Jiga medlet till arbetsklassens lyftning; menj att till detta sjelfarbetes möjliggörande — och! jemyäl för: att arbetarebofolkningens barn ej må alltför länge KHindras från att genom arbete bidraga till familjens ritkomst, erfordras! att folkskolan så inrättas; att den kan forti soch välvbibringa: sina lärjungar: kunskapen att! läsa, skrifva och räkna. — Skolläraren Kahl-! 807 yrkade att undervisning i statsoch lag-I .kunskap : måtte meddelas i folkskolorna samt; naturyvetenskaperna der få ett större tidsrum; sig anvisadt, jemte helsolira. Hr Fromell fråni Göteborg talgde för särskilda skolor för äldrej arbetare och för företlrågs hållande åtminstone en gång i veckan vid de allmänna sån. md 4 afhilädlande statsökonomi, .helsolära m.m. friktndsteckning bonde blifva -undervisnings-tmneii folkskolan, -,Skräddarmästaren Färnilundh från Stockholm vitsordade gagnet afjl! offentliga föredrag; det var genom, ålörandet I ar sådana han inhemtat de kunskaper utom Bitt yrke han möjligen egde. . Det ärock geHom dem allena som sedlighet och nykterhe böfrämjas. Skolörta på andet borde tillik Oyara landtbruksskölor i : Miniatyr med små Sjänd för växtodling. i s-sHr Lindbeck från Stockholm protesterade motatt man. här gjorde arbetarens: bildning .nykterhet.. och sedlighet .till. särskildt öfveri slä Bningsänine. Det låter som skulle man anse De C tsklassen för en pariaskast; man borde öka tala om annat än medborgare i allmänd Het. Hvad sedligheten beträffade trodde tal. I den vara lika god inom arbetsklassen somvin: öm dö Högre klasserna! dlostänide föröfrigt