Det nordiska arbetaremötet
öppnades i går, kl. 9 f.m.; i slöjdskolans
gtora: hörsal af advokatfiskalen Ljungberg
med följando helsningstal: 7 7
Mina herrar och damer!
Sällskapet för arbetaroföreningars befrämjande
hår lemnat mig. det förtroendet att öppna dette
möte, och jag går desto hellre att fullgöra detta
tppdrag, söm jag i det stora antal aktade män
n. äfven långt aflägsna.delarzaf Skandinavien,
gom här sammankommit, finner otv2itydiga bävis,
att den från Sällskapet utgångna Tinbjudnvingen
blifviti ala de nordiska rikena-med intresse och
välvilja omfattad. I (detta :sllmänna deltagande
ger jag äfven en borgen derför att de vigtiga frå
Kor som blifva föremål för mötetsröfverligghin-
gärsskomma.att erhålla sen ållverlig och: mångsi-
R Ding- . .
LP öutterna af detta första atbataremöte må
vingnielertid icke ställa öfverdrifna fordringar
och förväntningar. Mången bland oss härsamnla-
de har blott. ringa Vanda vid offentliga föra rd
Ängar, och ingen lärer stilltrd sig förmåga att
lemna en tillfredsställanderlösning på alls, de till
en a anska svåra frågor, som, nu komma aft
tägå hela vår öppmärksamhetianspråk; men ett
stort mål vinnes iecks, med:dtt steg, och detär i
sjelfva verket icke så mycket på de stora, snabbt
vunna framstegen som det hufvudsakligast kom-
mör jan, utan derpå att rikthingen är:den rätta,
att man vet hvad man vill samt att man troget
Vch utan att af bvärje Kinder elleörmötgång fö r-
1fötta s säfvår att uppnå det stora smäl man
föresatt ale: : : . j
åtöm oss således utan misströstan gå till våra
arbeten; och i-det Fäkrahöpp, att-desea skola;
hidrage till: den stora arbetande klassenslyftning
amt till stärkande af föreningsbanden ej blott
eflan Nordens learbetarec utan äfven mellan de
trenne närbeslägtade. nordiska folken i:sin hel-
et; förklarar: jag det första nordiska afbetare-
vötot öppnadt. Mee BE a BI Ren
Pill tördförande för mötet utsågs med ackla- ;
måftiön advökatfiskalenO! Ei Ljungberg och
till vice ordförande för de tre nordiska län-
Terna litteratören Axel Krook från Göteborg
för Sverige, politifuldrregtig E. Gamborg
från Kristiania för Norge och redaktör C..
V. Rimestad från Köpenhamn för Danmark,
Till sekreterare valdes: för Sverige tedak-
törer Arvid Gumalius, för Norge vandidatus;
Juris Boeck jock! förl Danmark sekreter S.
;P. Faber Böstyret att ordna de trenne af-
delningar, på hvilka öfverläggningsämnena
skulle till behandling fördelas, uppdrogs-på
drädförandens förslag åt hrriRimestad, Gu-
rhteliäs och Gambörg.
eSedan derefter den hittills varande besty-;
relsön; bestående af hrr Ljungberg, jägmä-!
staren Björkman, konditor Grafström, hand-
landen Odhner samt skräddarmästaren Söder-
btedtochk hr Cl. Lundin åtagit sig att såsom!så-
dana fortfarande fungera och den af styrelsön !
uppgjorda öchtill deltågarne utdelade arbets-
ordning blifvit af mötet godkänd, anmodade:
ördföranden kri Rimestad; Gamborg och Gu-!
mtelius? att inleda bildandet vaf-afdelningar,
hvarefter dössa omedelbart deröfter: ckonsti-
tuerade gig. sol rant dd svs
bon mr 097 Första afdelningen od
valde till ordförande tedakföreri 6 V. Bimer-
tad från Köpenhamn: samt. till sekreterare
Jektor.! Blomstrand från Göteborg: och redak-
tör:A. Steen från Kristiansänd. i
; Afdelningen har att afhandla frågor be-l
träffande arbetarens upplysning och sedlighet,!
och. de trö första punkterna i programmetil
blefyo äthne För en långvårig diskussion: De!
AFyda sår dor Fe RUT ! i
351 Huru skall bildning och upplysning bäst inom
den arbetande klassen främjas, och uti hvilka kun-
skapsämnen bör undervisning företrädesvis be-il
frodas urböotafen? WÖJUDVILL ff vi i j
20i8-sIFkurasskall nykterhet och sedlighet inom
samhället verksammast befrämjast vor
HOBLIPRÄIKA åtgärder Börkoöök kunna vidtagas,
för avtvåstadkommna-ehsförbättrad uppfostran: föril
arbetarens: barn och beredå minderärige arbetarejl
tillfälte till ätnjutande af sköruhdörvisningp: -—I
-vaPyveksänmhet rådde! i början. Tågen syntes!
våga Jöppha diskissionen: Ändtligen tog den
myoket vane talaren lektor :Blomstrand tilll
ordb, : Af hans nog vidlyttiga yttrande fram!
gick att han ansåg sjelfarbete vara det egent-!
Jiga medlet till arbetsklassens lyftning; menj
att till detta sjelfarbetes möjliggörande — och!
jemyäl för: att arbetarebofolkningens barn ej
må alltför länge KHindras från att genom ar-
bete bidraga till familjens ritkomst, erfordras!
att folkskolan så inrättas; att den kan forti
soch välvbibringa: sina lärjungar: kunskapen att!
läsa, skrifva och räkna. — Skolläraren Kahl-!
807 yrkade att undervisning i stats- och lag-I
.kunskap : måtte meddelas i folkskolorna samt;
naturyvetenskaperna der få ett större tidsrum;
sig anvisadt, jemte helsolira. Hr Fromell fråni
Göteborg talgde för särskilda skolor för äldrej
arbetare och för företlrågs hållande åtminstone
en gång i veckan vid de allmänna sån. md
4
afhilädlande statsökonomi, .helsolära m.m.
friktndsteckning bonde blifva -undervisnings-
-tmneii folkskolan, -,Skräddarmästaren Färn-
ilundh från Stockholm vitsordade gagnet afjl!
offentliga föredrag; det var genom, ålörandet I
ar sådana han inhemtat de kunskaper utom
Bitt yrke han möjligen egde. . Det ärock ge-
Hom dem allena som sedlighet och nykterhe
böfrämjas. Skolörta på andet borde tillik
Oyara landtbruksskölor i : Miniatyr med små
Sjänd för växtodling. i -
s-sHr Lindbeck från Stockholm protesterade
motatt man. här gjorde arbetarens: bildning
.nykterhet.. och sedlighet .till. särskildt öfveri
slä Bningsänine. Det låter som skulle man anse
De
C
tsklassen för en pariaskast; man borde
öka tala om annat än medborgare i allmänd
Het. Hvad sedligheten beträffade trodde tal. I
den vara lika god inom arbetsklassen somvin:
öm dö Högre klasserna! dlostänide föröfrigt