Article Image
— — sov Resebref om Ryssland. (Af Dagens Nyheters utgifvare.) — Hvad tyckte ni om Petersburg? är den första fråga som ställes till en vid återkomsten derifrån — sedan man blifvit gratulerad till det lyckliga undgåendet af Siberien. Ty att fara till Ryssland, det är att komma till Siberien; sådan är folktron i Sverige. Man erfar det af de arbetareskaror som härifrån utvandra till Finland eller Ryssland (omkring 500 förlidet år) ; och när hos en af dessa arbetare, straxt efter ankomsten, delirium bröt ut, voro de gubbar, han trodde gig se, kosacker som skulle föra honom till BSiberien. I sjelfva verket är det icke så lätt att komma till Siberien. Vägen dit går genom domstolen. Siberien är för Ryssland hvad Långholmen, Malmö o. s. v. äro för Sverige: det är ett gemensamt straffoch arbetsfängelse för det stora kejsardömets brottslingar. tervändom till Petersburg! När man hunnit Finska vikens slut, öppnar Petersburg sina långa armar för att omfamna — kankända qväfva — den ankommande. Ur gapet flödar Newaflodens breda vatten; på hufvudet skimrar som en gyllene mitra Isakskyrkans glänsande döme. När man färdas uppför den hafsfärgade strömmen, hvars smalaste pass har lika bredd med Rhenflodens vid Köln, men hvars längsta bro är 2,000 fot, gör den på de begge granitklädda stränderna belägna staden ett intryck af storhet, och detta intryck växer med hvarje steg man tager på de vida gatorna och mellan de täta byggnadsmassorna. Knappt har man från finska ångbåtarne hunnit öfver Nikolaibron förrän blicken drages till en mot floden öppen byggnadsfyrkant med ett torn. Det är Amiralitetshuset, som åt landsidan har lika längd med Stockholms slotts på norra sidan (flyglarne inberäknade). Så fort man kommer till den öppna platsen derframför med dess boulevard, hejdas ögat af Isakskyrkan, hvars döme ända från Kronstadt varit synlig, liknande, då solens strålar återkastats från guldtaket, en hundrafaldig fyrbåk. Den är Petersburgs dyrbaraste byggnad. Man tjusas icke deraf, men man beundrar arbetets detaljer och det helas soliditet. Kyrkan har formen af ett grekiskt kors med 4 lika stora armar. En trappa leder från hvardera sidan upp till en peristyl, hvars 60 fot höga kolonner, i tredubbla rader, äro af röd finsk granit i ett enda stycke. De korintiska kapitälerna uppbära kolossala friser med bronsgrupper. Från kupolen — omgifna af andra röda monolitkolonner — höjer sig en liten rotunda, som är en miniatyrbild af hela kyrkan och liknar ett litet kapell uppe på en höjd. Till dyrbarheterna i det inre höra de 30 fot höga kolonnerna framför det allraheligaste; de äre jernceylindrar, beklädda med malakit eller det ännu vida dyrbarare lapis lazuli. De 8 malakitkolennerna ha kostat 420,000, de 2 lapis lazuli-kolonnerna 210,000 rdr. Kyrkans guld väger 4,737 marker, och ensamt arbetslönen derför har uppgått till bortåt 600,000 rdr. Kyrkan med allt tillbehör har kostat mellan 80 och 90 millioner rdr. Den andra kyrkan irang är den Kasanska. Den har blott kostat 7 millioner rdr, deri dess dyrbarheter ej inberäknade. Vid sidan af Amiralitetshuset ligger kej

27 juni 1870, sida 1

Thumbnail