sate RA
Hvarjehanda nyhetör.
Kristina Nilsäon, Man läser i New-
york Herald följande, under rubriken: dri-
stina Nilsson. Våra dagars sångdrottning
Kristina. Nilsson -har varit föremål för mångn
afhandlingar och vilda spekulationer bland her-
rar ipressårios. Mer än en entrepreneur hu
förklarat det vara sin bestämda föresats, att
på hvad vilkor som helst tillförsäkra Åme-
merikå det dyrbara priset och otaliga agenter
ha-styrt, sin kosa åt gamla verlden, försedda
med penningar och instruktioner, för att nå
detta mål. Prinsen af Erie sände en en-
Voys extraordinarie och ministre plenipoten-
Tiäire, med millioner till sin disposition, och
andra potentater för scenen begagnade lik-
nande medel för ätt fånga den svenska näk-
tergalen, men allt förgäfves. Segern vanns
af de oemotståndlige bröderna Strakosch. In-
nan Carlotta Pattis sista elektriska toner för-
klingat för den amerikanska publikens tjusta
öra, när hon begaf sig till antipodernas sol-
belysta länder, då Manhattan ännu var för-
sänkt i ängslan och undran hvem som skulle
bli hennes efterträderska, förkunnade ett ka-
beltelegram den gripande nyheten, att Kri-
stina Nilsson skulle komma. Det är ett posi-
tivt faktum att hon 3 september seglar från
Huröpa för att börja en serie af konserter i
slutet af nämnde månad. Strakosch synes i
sina musikaliska studier ha gjort oupphörliga
framsteg. Först engagerade han Lagränge
och Brignoli, derpå Kellogg, sedermera Car
lotta Patti och nu den största af alla, N
som. DE möst ansträngda bemödanden ha
gjorts af styrelsen för kejserliga operan i Pe-
tersburg att wvarhålla Nilsson i Huropa, men
bröderna-Strakosch ha triumferat efter en väl
utkämpad.strid. Fröken Nilsson är engagerad
för hundra aftnar, efter ett pris af 1.500 dol-
lars i guld för hvarje uppträdande.
Kemi-adjankten F. i Lund var en
särdeles ifrig experimentator. En tid svär-
made han för assessor Juringii tramp-teorier
och lyckades äfven åstadkomma en fyrhjulig
velociped, i form -af en sadlad häst, hvilken
ännu på fyratiotalet fanns att se bland hans
samlingar. Denna velociped hade endast ett
Par sWirre fel, såsom ätt den ej sick särde-
les fört på jemn väg, och ått rännstenar och
andra stenar, som kommo framför de små
hjulen, voro oöfvervinneliga hinder för dess
-fortkomst.... Den förekom derför ej heller vi-
re i trafiken, sedan Wilhelm vöu Braun en
ång förklarat, att han kom fortare och blef
mindre trött samt derför föredrog att får-
das till fots. Sedan dessa transportniedel till
lands befunnits mindre praktiska, slog sig
gubbe F: på sjöfötönskapenR och konstrue-
rade under sitt vistande på Degeberg, der
Jan. några år var lärare i agrikulturkemi, en
mångledad båt, som skulle ha den märkvär-
diga egenskapen, att utan segel, åror eller
något. slags Ängapparat gå rakt mot vinden.
Teorien lär varit grundad på stöten, d. v..s.
att sedan. man kraftigt stött ut båten från
lånd, skulle första leden med förökad fart,
å la rutschbana, störta atför första mötande
bölja, .och derefter i sin ordning hvarje led
meddela sammå fart åt de efterföljande le-
derna, så att slutligen gubben började få all-
Värsdnima funderiögar på att den underbara
båten skulle kunna göra 8 knop. Omsider
slog den betydelsefulla timme, då underverket
Skulle löpa af stapeln och med 8 knops fart
ila framåt på Venerns klara bölja. Bland de
inobjudna åskådarne var äfven W. von Braun,
Tecknet gafs, gubben F. gaf båten en kraftig
stöt och fram gick den — dock endast några
alnar, ty den främsta, tungt barlastade leden
sgjönk majestätiskt i djupet, hvarpå de andra
med spartansk kallblodighet följde ledarens
exempel, lemnande ett våckert bevis på eni
het och sammanhållning. F. såg med bedröf-
velse huru praktiken stundom kan drifva gäck
med den mest vetenskapliga teori, men W.
vöh Brätd improviserade:
Ditt mandomsrön
försjönk i sjön.
Till lands ej Keller
du mycket gäller!
Efter den betan öfvergaf gubben F. alla
funderingar på kuriösa fortskaffoingsmedel,
Vare sig land- eller sjövägen, på samma gång
han fattade en mycket klen tanka om Brauns
förmåga som skald. (Am. B.)
En gästsifvaregård i Småland.
En insändare till Kronobergs läns tidning skil-
drar på följande Sätt Päfyelås gästgifvare-
gård. Hungrig och törstig efter en lång resa,
inkom Be på nämnde gästgifvaregård och
reqvi 3 att börja med, bäjerskt dl och, ef-
ter erhållet svar att sådant ej fanns, s. k
svensköl, och då 8j beller sådant kunde pre-
steras, kaffe; men ej heller denna sä introdu-
werade och vederqvickande dryck, som sällan:
fattas i den uslaste koja, fanns att få. Nära
förtviflad öfve att ej med-bästa vilja kunna
tillfredsställa sin .mages fordringar, utbrister
vår. man: så gg mig då ett glas mjölk!
hvarpå svarades: Korna ä inte släppta än,
så Vi har ingen mjölk. 4
Svensk kypare på Sicilien, På
tllsanda Alherga!t I OMatania att af då stärsta