RV På detta sätt blefvo fru Fauvels och Ma deleines hjelpkällor snart uttömda, och inon en månad. hade den. unga skurken roffat til sig alla deras sparpemningar, De måste, nt taga sin tillflykt till de utvägar, som i läng den ruinera det rikaste hus. Man lät leve rantörerna vänta och,tog på. kredit, och di icke heller detta förslog, .förebar man der ena dyrbara utgiften efter den ,andra, så at det slutligen väckte herr Fauvels uppmärksamhet, hvarför han en dag, leende yttrade: — Åhål Damerna börja bli koketta! De stackars damerna! Det ;var hela måna. der, under hyilka de icke gjorde några upp. köp, utan hjelpte sig med qvarlefvorna aj fordna tiders prakt. . oh Madeleine, som var. mer: klarseende än hen. nes tant, såg icke utan bäfvan det ögonblick närma sig, då det skulle blifva nödvändig att säga nej, och då allt skulle komma : dagsljuset. . — Då Raoul får klart för sig, att vi icke längre kunna hjelpa honom, sade, hon till sin tant, skall han bättra sig och återvända till dig Den dag kom emellertid, då både fru Fan. vel och hennes nidce voro alldeles utblottade på penningar. . Qviilien förut hade herr Fauvel gifvit ,er liten middag och det hade stått hårdt för fri Fauvel att kunna skaffa tillräckliga medel til de absolut nödvändiga utgifterna, Samma dag infann Raoul sig. Han hade, som han sade,