hghet. gränsar till det otroliga. Då man be-
träktar deras konstfärdighet, förefalla de som
professorer i magi. Här klyfver en ettstycke
R några minuter derefter har det förvand-
låts till e söldat, änna någrå minuter och
föröss8 står en styfoch rak militäf med en
hållning, som hade Han tjenat sina tre är) Ett
sådant trolleri förmår icke en gång den preus-
ören eljest så berömdå soldattukten, och der
star hvärje soldat 250 thaler årligen: Här
fäster en arbetare ett stycke rundt trä i sin
svarfstol, om 5 minuter ger han oss ett dus-
sid nätta fEbref; hvilka Hkvälpå sidörna häbga
tillsåhimans. Der sätter dnabran uppen tunh
träskifva af omkring en fot3i diameter, svarf-
stolen begynner snurra, kuvna icke ur-
skiljt hväd arbetaren gbr,Vilse enddst måtigå
- fåror uppstå i skifvah, deh ena bredvid
len;
andra; ändtligen stannar; maskineriet, trä-
skifvan lösgöresj med ett stärmjern uthuggas
några. kilar — arbetaren öfverlemnar . oss. ett
någ kor eller hästar, hvilka endast behöfva
itet förbättras med kKnifveå och bli må-
Detta sednare arbetejutföres vanligen af
barn.
Jag slutar här med den uppmaning, hvär-
med jag började. Skulle mian)icke kunna i
våra fattiga skogsbygder införa en sådan in-
dustri? Huru stora arbetslönerna nu kunna
vara derhömma; vet jag ej, men för 17 årse-
dan kände jag träkter i Sverige, der en :dag-
lönare sommartiden icke förtjente mer än 16
skilling om dagen. Det är alltså ämm mindre
än de fattigö arbetarne isachska Erzgebirge ha,
och hos oss är träpriset betydligt lägre: Sven-
skå leksaker till samma priser som de tyska
måste leinda arbetdren Hos oss åtminstone 20
å 25 procent större. förtjenst, och han lefver
billigåre än i Tyskland.
Om dessa råder kunde föranleda någon fo-
sterlandsvän att göra ett försök, skulle jag ej
allsö dett tidförloråd, som jag användt på att
nedskrifva dem. -
Det är iecke så svårt som man menar att
förskaffa .en ny industri ingång. hos) folket.
Jag har sett ett exenipel derpå i Norge. En
Vd mare, en bönde från en dal icke
långt fråd Kristiania; kom under sina vandrin-
gar till Tyskland. Han smakadeinorra Tysk-
land så kalladt Johannisbeerwein, hvilket
sredes af en sorts stora vinbär.y Han med-
förde Heh någFå skött och planterade dem på
sin lilla täppa.,., Gratnarne- följde exemplet.
Han hemtade mera från Tyskland och hand-
låde derihed. Nu har dönna industri utbredt
sigröfver hela dalen. - Men planterar öfverallt
inbärsbuskar och säljer årligen ansenliga qvan-
iteter bärvin. Det har blifvit en lönande nä-
Dp, som förskaffat hundratals familjer
8 där
och välm;