hghet. gränsar till det otroliga. Då man beträktar deras konstfärdighet, förefalla de som professorer i magi. Här klyfver en ettstycke R några minuter derefter har det förvandlåts till e söldat, änna någrå minuter och föröss8 står en styfoch rak militäf med en hållning, som hade Han tjenat sina tre är) Ett sådant trolleri förmår icke en gång den preusören eljest så berömdå soldattukten, och der star hvärje soldat 250 thaler årligen: Här fäster en arbetare ett stycke rundt trä i sin svarfstol, om 5 minuter ger han oss ett dussid nätta fEbref; hvilka Hkvälpå sidörna häbga tillsåhimans. Der sätter dnabran uppen tunh träskifva af omkring en fot3i diameter, svarfstolen begynner snurra, kuvna icke urskiljt hväd arbetaren gbr,Vilse enddst måtigå fåror uppstå i skifvah, deh ena bredvid len; andra; ändtligen stannar; maskineriet, träskifvan lösgöresj med ett stärmjern uthuggas några. kilar — arbetaren öfverlemnar . oss. ett någ kor eller hästar, hvilka endast behöfva itet förbättras med kKnifveå och bli måDetta sednare arbetejutföres vanligen af barn. Jag slutar här med den uppmaning, hvärmed jag började. Skulle mian)icke kunna i våra fattiga skogsbygder införa en sådan industri? Huru stora arbetslönerna nu kunna vara derhömma; vet jag ej, men för 17 årsedan kände jag träkter i Sverige, der en :daglönare sommartiden icke förtjente mer än 16 skilling om dagen. Det är alltså ämm mindre än de fattigö arbetarne isachska Erzgebirge ha, och hos oss är träpriset betydligt lägre: Svenskå leksaker till samma priser som de tyska måste leinda arbetdren Hos oss åtminstone 20 å 25 procent större. förtjenst, och han lefver billigåre än i Tyskland. Om dessa råder kunde föranleda någon fosterlandsvän att göra ett försök, skulle jag ej allsö dett tidförloråd, som jag användt på att nedskrifva dem. Det är iecke så svårt som man menar att förskaffa .en ny industri ingång. hos) folket. Jag har sett ett exenipel derpå i Norge. En Vd mare, en bönde från en dal icke långt fråd Kristiania; kom under sina vandringar till Tyskland. Han smakadeinorra Tyskland så kalladt Johannisbeerwein, hvilket sredes af en sorts stora vinbär.y Han medförde Heh någFå skött och planterade dem på sin lilla täppa.,., Gratnarneföljde exemplet. Han hemtade mera från Tyskland och handlåde derihed. Nu har dönna industri utbredt sigröfver hela dalen. Men planterar öfverallt inbärsbuskar och säljer årligen ansenliga qvaniteter bärvin. Det har blifvit en lönande näDp, som förskaffat hundratals familjer 8 där och välm;