och det är icke underligt att de misslyckas, då en mängd demokratiskt sinnade fantaster idelfen mötarbeta republikens sak genom att gifva näring åt ofvanberörda farhåga. Socialisterna ha gjort mycket väsen af sig på sista tiden; deras doktriner ha uttalats både här och der på folkmötena, och fastän den tanklösa. åhörarehopen i allmänhet på mer elJet mindre högljudt sätt gifvit sitt bifall tillkänna, har regeringen icke på långt när häraf funnit sig så generad som af den gamle Thiers förklaring att han ämnar afhålla sig från att rösta, icke derför att hån ogillar det ifrågavarande vädjandet till folket, utan emedan folkomröstningen ej föregåtts af någon utrefande diskussion inom lagstiftande församingen. 4 livier börjar misströsta, icke om ja-männens seger, ty han har en afgjord majoritet att bygga på; men han befarar med skäl att den dominerade röstöfvervigt, som skulle gifva plebiscitet dess moraliska kraft och betydelse, icke skall vinnas. Det blir för många nej, för många icke-röstande. Också känner sig ministtren och hela ja-partiet sporrade till en fördubblad verksamhet. Proklamationer, cirkulärer, manifester, adresser höra till ordningen för dagen. Ollivier nar till sina valmän i Var-departementet aflåtit icke mindre än tvenne skrifvelser, den sednare föranledd af Thiers nyssberörda förklaring. I denna skrifvelse heter det: Jag hade icke väntat, att några andra, än de revolutionärer som äro den social-demokratiska republiken tillgifna, skulle kunnat råda till att rösta nej. Jag hade bedragit mig. Det finnes framstående män, hvilka i ordningens och frihetens namn uppmana eder att handla så. Låtorå oss höra defas skäl..Om ordning yttra de intet. Det kan jag ock lätt förstå. Är det icke tydligt att vi, om nej-miännen segra den 8 maj, skulle föras-till. revolution eller reaktion hvilket är ett 0 vinn Na, 0 edelst till en rubbning? Röran een HR sig mera utförligt. De säga: Genom att bejaka den till folket ställda frågan skulle nationen gifva statsöfverhufvudet fullmakt in blayeo.att afgöra alla frågor i afseende på depölitiska öch sociala förhållandena. Är det verkligen så? Att gifva någon fullmakt in blango, det är att gifva honom rättighet att: göra allt bvad han vill. Nåväl, är detta den rättighet, som . vi skola gifva kejsaren genom den Å tuningen? Alldeles icke. Tvärtom, det ittigketen ni skola fråntaga honom, emedan IT hädanefter icke mera skall utan edert b nna ändra något. Det är således för sen till en blancofullmakt, som ni sköla rösta. Bland mera fråmstående personer ha, förutom Thiers, hre Dufaure, Haurgau samt Odilon Batrot offentligen förklarat sig ämna besvara kejsarens spörjsmål med nej, Vi antydde här ofvan att arbetsinställelserna, somi dabligeh synas Bli allt talrikare, på sätt och vis kommit regeringen väl till. pass; detsamma kan med ännu större skäl sägas om det nyligen upptäckta anslaget :mot kejsarens lif. Republikanerna Syhas också böjda för att misstänka att hela det tillernade attentatet är.en dikt af jdynastiens anhängare, för att under dera kritiska tid stärka rogetingena ställning. ppositionstidpingarne, vilja icke alls tro på rarok af någon kotblott, hvadan. äfsen,..såsom.ett igår meddeladt. telegram innehåller, höga ve erbörande funnit sig föranlåtna att i officiela tidningen tillkännagifva det mordanslaget ingalunda är någon humbug, utan att de redan skedda upptäckterna sporrat till ytterligare undersökningar, hvilkas resultater, så vidt de inverka på bändelsernas bedömande, komma att oförbehållsamt bringas tillällmänhetens kännedom. Det berättas att Rocheforts bekante vän Gustave Flourens spelat en vigtig roll bland de sammansvurne. Han har sedan någon tid tillbaka vistats i London, för att undgå ett hon: im ådömdt fängelsestraff. Här ställde han sig till dens. E.. internationela arbetareföreningens förfogande, och han har varit en verksam medlare mellan denna förenings öfverstyrelse och dess afdelning i Paris. Man -har, framställt, saken så som skulle irågavaran e internationela förening, hvars revolutionära ,tendönser icke. äro någon hemlighet, ha haft för afsigt att tillställa en allmän strike den 2 dennes. Meningen skulle vidare varit att förse de sysslolösa arbetärne med vapen, att mörda kejsaren och att under den yvilleryalla, som häraf komme, att uppstå, utropa republiken, öppna de politiska fängelserna samt kalla grefve Henri do Rochefort till landets president. Den 22-årige fantasten Baurie skulle varit utsödd till att verkställa mordet på kejsaren. Men den påpåssliga polisen gjorde alltsammans om intet. Utderrättad ar sina agenter i London om Bauries ankomst till Paris, lät polisprefekten Pietri genast häktaden uage mannen, hvilken då befanns innehafva penningar; laddade revolvrar samt, ett -bref från Flourcns till hufvudmi nen. för. den internationela föreningens afde ning i Paris. På grund af denna skrifvelse och Bauries muntliga bekännelse ha åtskilliga andra, bäktningar egt rum. Dagligen. fängslas ersoner, om, hvilkas brottslighet inga. ogentiga bevis ännu förefinnas 3 hela den officiela verlden. är eller, kanske froligare, synes. vara uppskrämd. Man talar om planer att spränga Tuilerierpalatset, justitiedepartementets lokal samt. generalstabens och pPolisprefekturens hus Eruktan för. em hotande omstörtning af samhället underblåses sålundä på. allt Vis; och följden är att ja-sedlarnes antal blir uppdritvet. De engelska tidningarne föra fortfarande ett