Winneslista f ordbrukare i maj 1870. Vicker sås för tvenne olika ändamål, antingen ör att bergas till grönfoder eller för att mogna ch sätta frö. I förra fallet bör dön sås på mark Hell fuktigt, Ehuru ej svattensjokt läge, och so: cfinner sag ifall växtkraft, såvida man ej vill ödsla den; ty sås vickern på mager jord, ger en en högst ringa balmafkastning. Den kan sås olika repriser ända till slhtet af månaden för wt-under-loppet. af on längre tid tjena somgrönoder, hvilket alltid bör skördas då vickern står full blomma. Till första såningen, ämgad vill rrönfoder, är en blandning af 4 delar vicker, 1 el bönor, 1 del gråärter, 1 del hafre och 1 del korn. särdeles passande. Vårsädssådden uppfär den mesta tiden af mår naden. Glöm icke att harpa utsädet så väl som möjligt, att endast den stridaste säden blifver sådd. Slösäd kan spvändas tillutfodring atdjur, men duger ej tll utskde. Såickeiotjenlig jord, eller så länge hon klibbar fast vid harfpinnarne, och red jorden vil inhan du sår, så ätt efterfölinde hurfningar endast -hofva till afsigt-att mylla Så snart siden blifvit sådd, så börja med rotebaggarne. IEA god BHeredninz och stark gödning äro hufvutiilkor fören lön nde rotfruktsodling. Odlingskostnden är dryg och lika stor, om du producerar 100 elter 300 tunvor på tunnlandet. Utom stärk gödning med lädugårdsgödsel, bör man begagva. lättupplösta.gödningsiimnen, såsom sur fosforsyrad kalk och guano, ej i för stora avahtiteter: 2 oentner kalk och !acentner guano t. ex. pr tunland batrinspillning, blandad med benmjöl helst at ångkokta beh, är En god gödning. Benmjölet bör utgöra minst 1 centner pr tunland. Der MV MAR morötterna komma upp i den målad I Dföj dicke med rensmingen tilldess og; eet börjar synas, uten uppbjud allt för att indra det från att grönska. FHärtill gifves intet ittare och billigare medel, natt redan föresåningen genom mpprepade -barfningar i rätt tid döda de groende ogräsfröna och att efteråt börja rensningsarbetet innan ogräset börjat växa Beg De-under-jordytan-sig utvecklande späda ogfäs-. rötterna fördraga icke rubbningar i sitt läge, temperaturvexliog eller ljus. Några timmar efter detshästhaokan gått äro de dödade af sol och vind, och en person har uträttat mer, län fyra skulle kunnat, om ogräset riktigt hunnit fatta rot Perti!l visar erfarenheten, att en tidig och ofta upprepad beh ;kning har ett mäktigt inflytande på rotväxternas hastiga utveckling genom befordrandet af tillförsel at frisk luft, värme och atMmösferiskt vatten och detta sednares kondenseting i jorden. Härpå beror shufvudsakligen -morotodlingens lyckliga resultat. Detsamma gäller för alla på drill sätta växter, isynnerheti torra somrar. Det är ch stor villfarelse att tro det jorden skulle uättorkas genom flitig upplackring. Luften lemHar mångdubbelt mer vatten fill jorden än regnet, såvida tillgången så mycket som möjligt genom Juckring underlättas. Tänk bärpånelasommaren. Låt ej kresturen på en gång öfvergå från torrfodring till grön. Detta måste ske småningom, om förluster skola undvikas. Tag vara på gödselvattnet. Gödselhögen måste ligga så. att intet främmande vatten från omgifvande höjder och byggnader kan rinna till honom. FHanmåste alltså ligga på en upphöjning, plattform, omgifven af rännstenar, som föra det från honom kommande vattnet till en brunn, hvarifrån det kan Aterpumpas öfver gödseln och så länge filteras genom den, till dess det afsait sina gödande ämnen (8.1 H.tJ)