Winneslista f ordbrukare
i maj 1870.
Vicker sås för tvenne olika ändamål, antingen
ör att bergas till grönfoder eller för att mogna
ch sätta frö. I förra fallet bör dön sås på mark
Hell fuktigt, Ehuru ej svattensjokt läge, och so:
cfinner sag ifall växtkraft, såvida man ej vill
ödsla den; ty sås vickern på mager jord, ger
en en högst ringa balmafkastning. Den kan sås
olika repriser ända till slhtet af månaden för
wt-under-loppet. af on längre tid tjena somgrön-
oder, hvilket alltid bör skördas då vickern står
full blomma. Till första såningen, ämgad vill
rrönfoder, är en blandning af 4 delar vicker, 1
el bönor, 1 del gråärter, 1 del hafre och 1 del
korn. särdeles passande.
Vårsädssådden uppfär den mesta tiden af mår
naden. Glöm icke att harpa utsädet så väl som
möjligt, att endast den stridaste säden blifver
sådd. Slösäd kan spvändas tillutfodring atdjur,
men duger ej tll utskde. Såickeiotjenlig jord,
eller så länge hon klibbar fast vid harfpinnarne,
och red jorden vil inhan du sår, så ätt efterföl-
inde hurfningar endast -hofva till afsigt-att mylla
Så snart siden blifvit sådd, så börja med rote-
baggarne. IEA god BHeredninz och stark gödning
äro hufvutiilkor fören lön nde rotfruktsodling.
Odlingskostnden är dryg och lika stor, om du
producerar 100 elter 300 tunvor på tunnlandet.
Utom stärk gödning med lädugårdsgödsel, bör
man begagva. lättupplösta.gödningsiimnen, såsom
sur fosforsyrad kalk och guano, ej i för stora
avahtiteter: 2 oentner kalk och !acentner guano
t. ex. pr tunland batrinspillning, blandad med
benmjöl helst at ångkokta beh, är En god göd-
ning. Benmjölet bör utgöra minst 1 centner pr
tunland.
Der MV MAR morötterna komma upp i den
målad I Dföj dicke med rensmingen tilldess og;
eet börjar synas, uten uppbjud allt för att
indra det från att grönska. FHärtill gifves intet
ittare och billigare medel, natt redan föreså-
ningen genom mpprepade -barfningar i rätt tid
döda de groende ogräsfröna och att efteråt börja
rensningsarbetet innan ogräset börjat växa Beg
De-under-jordytan-sig utvecklande späda ogfäs-.
rötterna fördraga icke rubbningar i sitt läge,
temperaturvexliog eller ljus. Några timmar efter
detshästhaokan gått äro de dödade af sol och
vind, och en person har uträttat mer, län fyra
skulle kunnat, om ogräset riktigt hunnit fatta rot
Perti!l visar erfarenheten, att en tidig och ofta
upprepad beh ;kning har ett mäktigt inflytande
på rotväxternas hastiga utveckling genom befor-
drandet af tillförsel at frisk luft, värme och at-
Mmösferiskt vatten och detta sednares kondense-
ting i jorden. Härpå beror shufvudsakligen -mo-
rotodlingens lyckliga resultat. Detsamma gäller för
alla på drill sätta växter, isynnerheti torra somrar.
Det är ch stor villfarelse att tro det jorden skulle
uättorkas genom flitig upplackring. Luften lem-
Har mångdubbelt mer vatten fill jorden än reg-
net, såvida tillgången så mycket som möjligt ge-
nom Juckring underlättas. Tänk bärpånelasom-
maren.
Låt ej kresturen på en gång öfvergå från torr-
fodring till grön. Detta måste ske småningom,
om förluster skola undvikas.
Tag vara på gödselvattnet. Gödselhögen må-
ste ligga så. att intet främmande vatten från
omgifvande höjder och byggnader kan rinna till
honom. FHan- måste alltså ligga på en upphöj-
ning, plattform, omgifven af rännstenar, som föra
det från honom kommande vattnet till en brunn,
hvarifrån det kan Aterpumpas öfver gödseln och
så länge filteras genom den, till dess det afsait
sina gödande ämnen (8.1 H.tJ)