ENSE TONERNA ANNE Hvarjehanda nyheter. f De sköna konsterna på landsbygden. I en trakt inom mellersta Sverige fingo ortens horrdkaet. sig nyligen tillsund en skrifven affisch af följande lydelse: Et aldeles Nyt Konstvärk som förut ej hvaret Visad Tillställas Söndag Afton kl. . efm. å K— Gästgivaregård slutar kl. 9 eftm. den 10 Aprill DÅ Yorck synas och man seer Europas Utvandrande till Amerika samt Åkande Ridande och Gående på Gatorna — alt er Naturligt och Lifvande uti 12, Afdelningar — Entten kästar endast 25 öre. åka icke djuren onö Den i landet ällminna seden; ati genast. döda den tagna fisken, utab hellre hålla honom sväfvande i en långsam dödskamp och först omedelbart före beredningen fullständigt döda hohom, är ur flera syöpunkter oriktig. Ej nog med att det är grymt och barbariskt, fastän, tyvärr! få tänka derpå, att låta fiskeh liggå, stundom timvis, och plågas innan han dödas, utan fiskens kött blir derigenom hvarken så godt eller Helsosamt, som om han genast slagtås. En straxt efter fångsten dödad fisks kött bibehåller sig, om håller (et på ett svalt ställe, alldeles Bi i iminst 43 timmar, under det att köttet af alla djur, som dödas i ett upprördt tillstånd, som fisken, mycket hastigt ruttnar. Slagta derför fisken genast efter fångsten genom att ned ett Kräfskår bakom hufvudet skilja hjerHan frän ryggmergen!. (Arbetaren). En Wadstena-barbernre, som förut gjort sig känd såsom komisk annonsör, har nu ånyo låtit.i, stadens stidviög införa följande kostliga tillkänndgifvande: Rakstugan N:o 1 har blifvit fournerad med en ny hårborste och en stor spegel, hvari man kan få se sig för inte, men låter man, barbera sig så kostar det några ten, prutar de så rakar jag för sex styfver. (Conträrt; lefve konkurrensen i Barberaryrket.) Finnes det någon ädelmodig menniska här eller annorstädes, som kan. skänka mig 200 rår; låna vill jag icke, för jag betalar aldrig; så skall jag-på 10--minuter schappa. från staden. Min adress är Wadstenay. rn . Mm. Filtskär och barberare från Stockholm, Lund, Halmstad, Mariestad och Skeninge. . Jo du, nu kommer han! Bland de på Karlsborg vistande kronoarbetskarlarne begagnas många, stundom viga sätt för att göra deras arbete mindre tungt och besvärigt. Oftast begagnas ett slags långsamt sjungande; liksom hos fria arbetare, der s.k. lag finnas. Bland ett sådant lag af karlar, som hafva på sin lott upplastningar eller att draga större lass, bruka de, när de i följd deraf taga duktiga tag, ropa eller långsarit sjunga: sÅR! Hu kommer han. Ett sådant lag på trettio man hade sitt arbete bakom en vall; hvadan. någon af befälet gick sällan deröfver, utan var uppsigten lemtiad åt en pålitlig förman. Men, hur det var, misstänkte löjtnånten det idkeliga ropandet: Åh nu kommer ban, hvarför han hastigt sprang upp på vallen och öfverraskades icke litet, då han såg, huru karlarnehelt .makligt lågo : och sträckte sig i det mjuka gräset, endast den omtänksamme förmannen skrålade sitt åh,.nu kommer han. Löjtnänten, uppkommen på väller och observerad af ingen, utbrast i detsamma, med hög röst: Jo du, nu kommer han! Förmannen, oberedd på denna visit, blef förskräckt, ty han visste hvåd hati hade att vänta sig för detta skoj, Hvad menas med drama? Inför en häradsrätt i.norra delen af Westernorrlands län hade utagerats en längre rättegång mellan två niän af allmogen. Svaranden — båda parterna uppträdde personligen — skulle bemöta kärandens; slatpåstående och -började sålunda: SSedan det nu blifvit slut på detta sorgliga drama ...; då han afbröts af domhafvanden, en glad. och skämtsam herre, med..de orden: Stopp. der anklagade, hvad menar; ni med 2 Intet svar annat än ett visst betyd lt gapande. — Nå, hvad tror nämnden då, att han menar ? — Detl måtte nog va ett skällsord, upplyste.häradsdomaren. Svaranden blef bötfäld, och så slutade det Ta amiraLa ku En. amiral Em; Jå klämma. En amiral, lika stor som; amiralen Carl XIII var då han ur sin. döpelse. utnämndes till storamiral, be1 sökte nyligen Lund. Amiralens betjent, glömde EL att betala mat. ochlogis, hvarför käl5 staren. tog: hela amiralen i paut,: allde1 les som när utmätt gods sättes i taka hänI der,,, Amiralen, som förmodligen icke tyckte att hans rätta. plats vore det villande haf, blef, besynnerligt nog, sjösjuk. Slutligen blef han mn RR fFönskkrada 044 han aldrig varit I så