Article Image
sterat. Den följdriktighet 1 beslut som riksdagen bör iakttaga kräfde också att man fästade något afseende vid hvad dess företrädåre, riksens ständer, åtgjort, Tal. yrkade på dessa grunder afslag å betänkandet. Hr Wallenberg förklarade, att han med sitt yttrande om statsrådet Thulstrup endast afsett att yttra sig om en regeringshandling, och detta vore den handling hvarigenom en af konungens rådgifvare: lemnade sin plats. Oaktadt all aktning för hr T. såsom enskild person, betviflade dock talaren att det vore lämpligt att en person i hans ställning utnämndes till sjöfiäinister. Härtill erfordrades ej endast att vara en hederlig man, med kunskaper i olika brancher, utan man måste äfven vara fackkarl. Genom hr T:s utnämnande hade den åsigten börjat göra sig gällande hos allmänheten, att någon sjöminister ej behöfdes, utan att ledningen kunde öfverlemnas åt en oansvarig expeditionschef. Huru oriktig den meningen vore, kunde den lätt finna som sjelf vore sjöman. Af hr justitiestatsministerns yttrande drog tal. for öfrigt den slutsats, att deruti låg ett klander mot de föregåeade regeringarne, söm ej förmått uppfostra dugliga sjöministerämnen, men trodde sjelf att om något sådant ej kunde uppletas, orsaken derill sockså kunde ligga i bristande förmåga hos em som skulle verkställa ledningen. Hade vi icke råd att hålla någon sjöminister, så hade vi icke heller råd att hålla någon flotta, och då hade vi föga skäl att skatta oss lycklige öfver det läge, som andra nationer afundas oss. Hr LL. af Ugglas erinrade om skälen-till.det motstånd han giort mot planen för den nuvarande organisationen af sjöförsvaret. Men dessa skäl gällde i ännu högre grad den af utskottet föreslagna organisationen; utskottet hade ännu mera än nu är förhållandet borttagit gränslinien mellan de båda sjövapnen, Hr Hamilton hade nu främställt en annan redaktion af detsamma, Yen tal. hade äfven mot detta skrifvelseförslag att anmärka, att då något trängande behof af ändring ej ännu förefunnes, något initiativ i frågati, äfven i denna form, ej borde af riksdagön tagas: Hr de Mare fann i sjöministerns yttrande tillräckliga skäl att icke vidare fasthålla utskottets förslag i dess ursprungliga form, utan yrkade bifall tillshr Hamiltons. I afseende på hr v. Platens yttrande, att Hottans officerare ej kunde föra fartyg i skärgården, genmälde tal, att det ej kunde finnas någonting lättare för en skicklig sjöman än att lära sig detta. Behofvet af en förändring i den nuvarande organisationen hade för öfrigt genom justitiestatsministerns yttrande på. förmiddagen blifvit mer än tillräckligt, äfven från regeringens sida, ådagalagdt. Hr Hamiltons förslag antogs genom wotering med 41 röster mo: 39. Minoriteten rö-. stade för afslag å punkten. Angående förslaget att riksdagen borde i skrifvelser till k. m:t såsom sin åsigt uttala, bland annat, att polisuppsigt oeh handräckning vid flottans varf och stationer samt annat för sjötjensten främmande arbete bör, efter båtsmanshållets förminskning, annorlunda än hittills bestridas, måste dock, på yrkande af hr C. G. Mörner, votering anställas; Bom Ut föll så, att 41 röster afgåfvos för bifall och 30 för afslag å detsamma. Någon diskussion uppstod äfven angående den :del af skrifvelseförslaget, i hvilket utskottet tillstyrkt riksda gen att anhålla om uppgörande af ett nytt organisationsförslag för sjöförsvaret, hvarvid borde tagas i betraktande, att de nya kostnader, som härigenom blefvo nödiga, kunde bestridas af-de medel, hvilka genom indragningar eller vakansafgifter blifva tillgängliga. Hrr C. Ekman, C. G. Mörner m., fl. talare yrkade att sednare delen af denna hemställan skulle utgå, enär, då det vore fråga om landets sjelfstindighet, man först borde hafva klart för sig Hvilka uppoffringar denna kräfde och sätta utgifterna i andra rummet, Herrar Henning Hamilton, de Mare och v. Koch invände häremot, att denna åsigt visserligen vore principielt riktig, men att afseende också måste i ett fattigt land, som Sverige, fästas på landets tillgångar samt att det ej här vore fråga om kostnaderna för materielen, utan endast för personalen, hvilken, såsom erkändt är, vore allt för stor för närvarande. Herrar af Klint och v. Möller biträdde hr Ekmans åsigt, såväl på de skäl denne talare anfört, som ock derför attriksdagen genom en städat anhållan skulle afklippa möjligheter för k. m:t att öfverflytta någon. delaf båtsmanshållet till landtförsvaret. ätt förslag från K. m:t om öfverflyttning af åtskilliga båtsmansrotar till armån förelågesju snart till riksdagens bedömande, och ett bifall till sednare delen af denna punkt af utskottets hemställan vore derför detsamma, som att på förhand tillkännagifva att man komme att afslå denna proposition. Hr v. Platen frågade hr Hamilton, om icke det vore säkert, att flottans officerare hade större yrkesduglighet nu än under den gamla organisationen. Härpå svarade hr Hamilton att han ej derom kunde yttra af egen erfarenhet, men att-han-hade-hört uppgifyas af hr v. Platen och derför igke hade något skäl att betvifla att så vore förhållandet. Hr v. Platen kufide Fid-sådantförhållande ej finna; att något giltigt skälexisteradestill det missnöje med den nya organisa-. tionen saf. sjöförsvaret, som . från flera håll i kammaren gifvit sig under diskussionen tillkänna. A Diskussionen öfver denna punkti skrifvelseförslaget förklarades härefter: -afslutad, och

29 april 1870, sida 3

Thumbnail