sterat. Den följdriktighet 1 beslut som riks-
dagen bör iakttaga kräfde också att man fä-
stade något afseende vid hvad dess företrä-
dåre, riksens ständer, åtgjort, Tal. yrkade på
dessa grunder afslag å betänkandet. Hr Wal-
lenberg förklarade, att han med sitt yttrande
om statsrådet Thulstrup endast afsett att yttra
sig om en regeringshandling, och detta vore
den handling hvarigenom en af konungens
rådgifvare: lemnade sin plats. Oaktadt all
aktning för hr T. såsom enskild person, be-
tviflade dock talaren att det vore lämpligt att
en person i hans ställning utnämndes till sjö-
fiäinister. Härtill erfordrades ej endast att
vara en hederlig man, med kunskaper i olika
brancher, utan man måste äfven vara fack-
karl. Genom hr T:s utnämnande hade den
åsigten börjat göra sig gällande hos allmän-
heten, att någon sjöminister ej behöfdes, utan
att ledningen kunde öfverlemnas åt en oan-
svarig expeditionschef. Huru oriktig den me-
ningen vore, kunde den lätt finna som sjelf
vore sjöman. Af hr justitiestatsministerns
yttrande drog tal. for öfrigt den slutsats, att
deruti låg ett klander mot de föregåeade re-
geringarne, söm ej förmått uppfostra dugliga
sjöministerämnen, men trodde sjelf att om
något sådant ej kunde uppletas, orsaken der-
ill sockså kunde ligga i bristande förmåga hos
em som skulle verkställa ledningen. Hade
vi icke råd att hålla någon sjöminister, så
hade vi icke heller råd att hålla någon flotta,
och då hade vi föga skäl att skatta oss lyck-
lige öfver det läge, som andra nationer af-
undas oss. Hr LL. af Ugglas erinrade om
skälen-till.det motstånd han giort mot planen
för den nuvarande organisationen af sjöför-
svaret. Men dessa skäl gällde i ännu högre
grad den af utskottet föreslagna organisatio-
nen; utskottet hade ännu mera än nu är för-
hållandet borttagit gränslinien mellan de båda
sjövapnen, Hr Hamilton hade nu främställt
en annan redaktion af detsamma, Yen tal.
hade äfven mot detta skrifvelseförslag att an-
märka, att då något trängande behof af än-
dring ej ännu förefunnes, något initiativ i frå-
gati, äfven i denna form, ej borde af riksda-
gön tagas: Hr de Mare fann i sjöministerns
yttrande tillräckliga skäl att icke vidare fast-
hålla utskottets förslag i dess ursprungliga
form, utan yrkade bifall tillshr Hamiltons. I
afseende på hr v. Platens yttrande, att Hot-
tans officerare ej kunde föra fartyg i skär-
gården, genmälde tal, att det ej kunde finnas
någonting lättare för en skicklig sjöman än
att lära sig detta. Behofvet af en förändring
i den nuvarande organisationen hade för öf-
rigt genom justitiestatsministerns yttrande på.
förmiddagen blifvit mer än tillräckligt, äfven
från regeringens sida, ådagalagdt.
Hr Hamiltons förslag antogs genom wote-
ring med 41 röster mo: 39. Minoriteten rö-.
stade för afslag å punkten. -
Angående förslaget att riksdagen borde i
skrifvelser till k. m:t såsom sin åsigt uttala,
bland annat, att polisuppsigt oeh handräck-
ning vid flottans varf och stationer samt annat
för sjötjensten främmande arbete bör, efter
båtsmanshållets förminskning, annorlunda än
hittills bestridas, måste dock, på yrkande af
hr C. G. Mörner, votering anställas; Bom Ut
föll så, att 41 röster afgåfvos för bifall och
30 för afslag å detsamma. Någon diskussion
uppstod äfven angående den :del af skrifvelse-
förslaget, i hvilket utskottet tillstyrkt riksda
gen att anhålla om uppgörande af ett nytt
organisationsförslag för sjöförsvaret, hvarvid
borde tagas i betraktande, att de nya kost-
nader, som härigenom blefvo nödiga, kunde
bestridas af-de medel, hvilka genom indrag-
ningar eller vakansafgifter blifva tillgängliga.
Hrr C. Ekman, C. G. Mörner m., fl. talare
yrkade att sednare delen af denna hemställan
skulle utgå, enär, då det vore fråga om lan-
dets sjelfstindighet, man först borde hafva
klart för sig Hvilka uppoffringar denna kräfde
och sätta utgifterna i andra rummet, Herrar
Henning Hamilton, de Mare och v. Koch
invände häremot, att denna åsigt visserligen
vore principielt riktig, men att afseende också
måste i ett fattigt land, som Sverige, fästas
på landets tillgångar samt att det ej här vore
fråga om kostnaderna för materielen, utan
endast för personalen, hvilken, såsom erkändt
är, vore allt för stor för närvarande.
Herrar af Klint och v. Möller biträdde hr
Ekmans åsigt, såväl på de skäl denne talare
anfört, som ock derför attriksdagen genom en
städat anhållan skulle afklippa möjligheter för
k. m:t att öfverflytta någon. delaf båtsmans-
hållet till landtförsvaret. ätt förslag från K.
m:t om öfverflyttning af åtskilliga båtsmans-
rotar till armån förelågesju snart till riksda-
gens bedömande, och ett bifall till sednare de-
len af denna punkt af utskottets hemställan
vore derför detsamma, som att på förhand
tillkännagifva att man komme att afslå denna
proposition. Hr v. Platen frågade hr Hamil-
ton, om icke det vore säkert, att flottans offi-
cerare hade större yrkesduglighet nu än un-
der den gamla organisationen. Härpå svarade
hr Hamilton att han ej derom kunde yttra
af egen erfarenhet, men att-han-hade-hört
uppgifyas af hr v. Platen och derför igke
hade något skäl att betvifla att så vore för-
hållandet. Hr v. Platen kufide Fid-sådantför-
hållande ej finna; att något giltigt skälexiste-
radestill det missnöje med den nya organisa-.
tionen saf. sjöförsvaret, som . från flera håll i
kammaren gifvit sig under diskussionen till-
känna. A
Diskussionen öfver denna punkti skrifvelse-
förslaget förklarades - härefter: -afslutad, och