larens slutomdöme om utskottets opus blef, att
det vore behäftadt med sådana grundfel, att
det icke vore skäl att mycket resonera om
detsamma hvarken i dess helhet eller i dess
särskilda Paragrafer, och hoppades han att
denna kammare åtminstone, hvilka åsigter den
än måtte hysa om behörligheten af en dylik
institution som häradsfullmäktige, icke kunde
a detsamma, då det, som talärens ord
föllo, ej hölle rättvisans vågskål. Hr Sprengt-.
porten erinrade att denna fråga i fjol varit
före vid riksdagen, men då blifvit afslagen,
ock hoppad es. att den äfven nu skulle blifya.
det på de skäl som af de föregående. talarne
anförts. För egen del ville talaren blott till-
lägga att det enligt hans mening redan fän-
nes tillräckligt många beskattvingsmyndighe-.
ter i landet, utan att antalet behöfde ytter-
ligare ökas. Man hade af sådana, först och
främst riksdagen, vidare länskommunerna och
ålätligen söckenkowmunerna, och man kunde
således ,ej klaga öfyer att-det ej funnes nog.
många -utvägar för den som så önskade att.
blifva af med sina penningar. Landtbefolk-,
ningen hade också visat en så i ögonen fal
Jände bedägenhet för att sjelf sköta sina an-
gefihöter — beviset derpå vore att på de
allra festa ställen; på landsbygden detej fun-
några kommunalfullmäktige, utan endast
imunalstårma — att dån. sannerligen ej:
gerna skulle se sina rättigheter i detta afse-
ende inskränkta. Till de anmärkningar, som
ghotcFöpelageta detaljer bliftit-under diskussis
h fråtostaltda, ville talaren här endast till-
FOT Remligen att försläget afvikit
rån den I kommunalförordningarne i allmän-
het hittills antagna grundsats, att de kommu-
gplppfatningarne böra skötas utan arvode.
r Odäpersson, som talade till försvar för
utskottet, framställde dock ej något yrkande
på bifall till detsamma, utan inskränkte sig till
att yrka återremiss af detsamma. Såsom skäl
härför anförde.tal. att hans egen mångåriga
erfarenhet Såsom landtdomare visat, att en för
häradet gemensam institution i många fall
vore behöflig och att bristen på en sådan i
många afseenden visat sig ganska känbar, i
sjhherhet hvad beträffade vården at och kon-
tollen öfver häradets gemensamma angelä-
önheter. Af såmma Åsigt voro äfven hrr
gå, w.j Otter, v. Koch och Ekenman, hvar-
mot Brre0. G. och 0. Mörner instämde i
den mening, som utaf de tvenne förste tal,
blifvit framställd, hr O. Mörner med det ut-
tryck att befolkningen på landet skulle, om
man frågadesden hvad den tänkte om den nya-
institttfoten, svara: Gud- bevare oss för dessa
mäktige, vi ska försöka att reda oss dem
tati;. Förslaget afslogs härefter, den för-
sta å genom votering med 71 röster mot 20,
degöfriga.ntan omröstning.
fven i andra kammaren uppstod i går för-
middag om denna fråga en lång diskussion,
som dock företetedde föga af intresse och
föreföll nästan öfverflödig, då förslagets
fn Syntes på förhand bestämdt. Henrar
Nilsson A Espö, ,af Schmidt, Engman,
C. J. Bengtsson, Örtnan Ola Jönsson.
Haeggström, Medin, trand, FK. Pettersson,
Andersson och Per Nilsson i Kulhult
yrkade afslag, hvaremot hrr Appeltofft, Kol-
madin, Hierta och Rylander talade för bifall,
Törsa taläre å ömse sidor anförande håfvud-
jäkligen sarima motiver, som här ofvan finnas
angifna från första kammaren. Förslaget af-
slögs utan votering.
LJ
-Lagutskottets utlåtanden med afstyrkande
af motioner om ändring i 14 och 15 kap. gif-
termålsbalken, som biföllos, om upphäfvande
Jaf 5 och .6 sååsaf .2ckap. samma. balk, som
återremitterades af avdra kammaren med 96
röster mot 66. Hr Kjellman hade motionerat
en ändring af den i förordningen af 13 sep-
tember 1864 medgifna frihet i ränteaftal, men
utsköttet hade afstyrkt detta. Hr Sparre
ville ha bifall härtill, men motionären önskade
spröfva sin lycka i rösturnän, som-dock lät ho-
nom stå i en minoritet af 62 röster mot 95.
Första kammaren. biföll dessa betänkanden
tan öfverläggning:
Hrr Magnus Svenssons och Sven Nilssons i
-Pfveröd motioner om ordnandet af
klockares aflöning
håde äfven af lagutskottet blifvit afstyrkta.
Motionärerna, understödda af hrr Jöns An-
dersson och Granlund, ville ha motionerna
Bifällha, påvisande huru ojemnt- och godtyck-
Agt klockare i olika: församlingar äro aflönade.
FHrr Jöns Olsson i Nordanå, Sparre och Ola
Jönsson i Kungshult motsatte sig detta, bland
skälen härför anförädde äfven det, att En
reglering i allmänhet skulle medföra ökade
utgifter. Denna mening segrade ock med 109
röster mot 43. i .
Andra. kammarens, tillfälliga utskott n:er 1
har, såsom vi förut omnämnt, till hufvudsak-
liga delar förordat bifall hr -Å. Rundbäcks
motion om