Hvarjehanda nyheter. Jernvägsekonomi. En engelsk månadsskrift, S:t Paulus Magazine, anför som slående bevis på den oerhörda besparing i tid och penningar, som jernvägsbefordringen medför, att de engelska jernbanorna under år 1867. befordrade 288: millioner passagerare, hvilket vill säga detsamma som att om hvar och en af dessa i medeltal blott hade rest 15 engelska mil och 30 mil i timman, medan de med häst endast skulle ha kunnat.resa 7 engelska mil i timmen, så utgör deras besparing i tid icke mindre än 473 millioner timmar; och anslår man denna besparing i penningar blott till 6 d. i timman eller 12!a öre om dagen, beräknad 12 timmar, så gifver det en -besparing i penningar af ungefär 11 pd st. (193 dr) om året, utan att räkna den oerhörda besparingen i reseutgifter. Likaså ofantlig är besparingen vid godstrafiken. Ett enda engelskt jernvägsbolag The Metropolitan befordrade 1867, utom 22 millioner passagerare för ett medelpris af 1 penny (7,5 öre) pr hufvud; 754000 tons: stenkol m. m. o6h 22000 tons andra handelsvaror. Afbrutet tal. Mitt herrskap, jag har blifvit uppdragen, började en talare häromdagen med högtidlig stämma ett skåltal. — Det var väl det, interfolierade en bakom stående vän, ty bror har länge nog varit korkad! Att fortsättningen af det rysligt tillämnade talet uteblef, torde knappt behöfva tilläggas. En engelsk biskop, som förstod att njuta af lifvets goda, sade en dag till sin trotjenare: John, aptiten börjar svika mig; jag tror att jag icke har långt igen. —Mylord, sade den trogne betjenten, sörj icke, ni går till en bättre verld! — John, svarade prelaten, för den som gerna äter godt finns det ingen bättre verld än gamla England.