ett närmare och ofta större personligt in-
tresse att bevaka än i den förra, hvarför-
utan kommunalförvaltningen ofta, såsom
t.ex. i: de större städerna, främst i huf:
vudstaden, rör menigheter som till antal
äro mycket betydliga — vida mångtaligare
än flera af dem, som stå i förhållanden till
de verk. och inrättningar, hvilka drätsel-
nämnden anser ensamt vara publikat.
Det är derför i afseende särskildt på
Stockholms, kommun, :hvarom här är fråga,
ett. högst oegentligt talesätt. att säga, det
de enskilda medborgarnes valda förtroende-
män äro i sin verksamhet inskränkta till
kommuner. Vi tro fast hellre att kommu-
nalrepresentationen har ett så vidsträckt
fält för sin verksamhet, att hon icke be-
; höfver utvidga den på det hemligag område,
och i synnerhet, hafva Stockholms stadsfull-
mäktige visat att de i vissa fall knappt er-
känna några gränser för sin makt.
Ännu oegentligare förefaller drätselnämn-
deus påstående, att Ckommunalmedlemmarne
lätt äro i tillfälle att sjelfva i allt fall ut-
öfva- kontroll öfver sina förtroendemän.
Huru är det möjligt att i allt fall utöfva
kontroll. öfver förhandlingar, från känne-
domen om hvilka man är utestängd, såsom
behandlingen t. ex. af det ärende, som väckt
denna fråga på tal? Det skulle vara in-
tressant att höra .drätselnämndens svar på
den, frågan.
Vi frukta äfven, på grund af vunnen er-
farenhet, att det icke heller är fullt egent-
ligt af drätselnämnden att påstå, att detta
hemlighetsmakeri endast tillämpas i undan-
tagsfall. Vi ha tvärtom skäl antaga, att
det ganska ofta ifrågakommer att undan-
hålla handlingar rtTörande kommunalförvalt-
ningen.
För någon tid sedan begärde vi äfven-
som redaktionen af Aftonbladet, som med
ganska betydliga belopp bidraga till stadens
inkomster, att utbekomma sednaste stads-
revisorers berättelse med åtföljande anmärk-
ningar öfver stadens förvaltning. Detta ne-
kades. Begäran framställdes då att få del
af de revisionsberättelsen åtföljande tabel-
lerna, i hvilka inga personliga förhållanden
kunde finnas vidrörda, men äfven i detta
fall erhölls ett bleklagdt nej till svar. Ett
annat dylikt fall har nyligen förekommit,
nemligen att en person, i saken nära intres-
serad, hos stadsingeniören anhöll att få se
en skrifvelse, som han förmodade angå en
mindre brobyggnad, men derpå erhöll ett
nekande svar, under uppgift af hr stads-
ingeniören, att han vore förbjuden attgifva
någon del af handlingen.
Det synes uppenbart att här föreligger en
afsigt att etablera ett system af hemlighets-
makeri inom kommunalförvaltningen, att göra
till regel hvad man ännu blygsamt och und-
vikande kallar för undantag och att alldeles
lemna åsido de grundlagsstadganden, hvilka
allt hittills af allmänheten ansetts lägga ett
absolut hinder just möt -ett sådant system,
äfvensom af ett stadgande i sjelfva kommu-
nalförordningen för Stockholms stad: Detta
stadgande förekommer i 2 49 och lyder så:
Den, soni med — — stadsfullmäktiges eller
af vem tillsatta nämnders beslut i
stådens Ggemensämma angelägenheter icke
dtnöjes, eger att deruti söka ändring genom
besbär, hvilka etc.
Vi framställa i anledning häraf i dag
ännu den fråga till den högvisa drätsel-
nämnden : huru skall någon kunna i rätt