Drätselnämndens hemlighets-
makeri.
Vi meddelade i niimret för sistlidne lör-
dag den : förklaring; som Stockholms drät-
selnämnd afgifvit öfver det till justitie-
kanslern aninälda förhållandet, att nämnden
Vägrat en person tillgång till något af dess
protokoller.
Den. grundlagstolkning, som drätselnämn-
den; med justitieborgmästaren Eklund i spet-
sen, uti denna förklaring sökt göra gällande,
öfverensstämmer fuöllkomligt, såsom vii lör-
dags anmärkte, med den uppfattning af 3
2 mom. 4 i tryckfrihetsförordningen, som
:justitieombudsmannen förklarat sig hysa,
nemligen att då deri omtalas publika verk
och publika tjenstemän, äfses endast stats-
förvaltningen och statens embets- och tjen-
stemän, men ingalunda kommunalmyndighe-
terna. För att rätt fatta arten af en sådan
tolkning är nödigt att känna ordalydelsen
af det åberopade momentet. Vi anföra deraf
hvad -som till denna fråga är hänförligt.
Det heter deri:
Det är uttryckligen för en hvar tillåtet
att i allmänt tryck utgifva alla, såväl rätte-
gångar, som andra allmänna ärenden rörande
shandlingar, protokoll och beslut, af hvad namn
och : beskaffenhet de vara må — — vare sig
hos riksrätt, högsta domstolen, nedre justitie-
revisionen, allmänna beredningen, öfver- och
underrätter, :kollegier. komit6er, beredningar,
direktioner, kommissioner; förvaltningar, konun-
gens befallningshafvande, konsistorier, exeku-
sionssäten - eller andra publika verk, utan
åtskilnad;på -målens beskaffenhet af civila,
kriminela, ekonomiska, militära eller ecklesi-
västika — — — alla societeters och verks
samt enskilda petsoners memorialer; ansök-
hingar, förslag, betänkanden; besvär ete.
OST första raderna af detta moment påbju-
des detta, Smed tindantag och vilkör, som
nedänföre stadgas — och bland, dessa un-
däntag och vilkor söker man förgäfves efter
Någonting, som står i sammanhang med kom-
munalmyndigheters protokoll.
Det kan ej disputeras, att denna grund-
lagsparagraf stadgar offentlighet. såsom regel
och -hemlighållandet af vissa handlingar så-
som undantag, liksom det är uppenbart att
hela vårt offentliga Lf hvilar på denna
grundsats och i den har sitt säkraste stöd.
Då drätselnämnden ville försvara sin makt-
fullkomlighet och sitt hemlighetsmakeri,
borde den dertill ha funnit anledning i nå-
got af undantagen; då detta icke var möj-
ligt, - måste .man försöka sig i en krånglig
utläggning af regeln.
Såsont sådan, och såsom ingenting annat,
måste vi beteckna det påståendet, att kom-
munalmyndigheterna, hvilkas tillvaro grun-
dar sig på stadganden i allmän lag, icke
skulle våra hänförliga till publika myndig-
heter. Vi kunna nemligen ej föreställa oss,
hvad som icke heller. af någonting i grund-
lagen framgår, att.denna lags författare. velat)
påbjuda offentlighet i statsförvaltningen,
men . etablera ett hemlighetsmakeri i kom-
mimalförvaltningen, hvari den enskilde har
ka TI