— 198 —
för sent för att resa med tåget till Saint-
Germain.
— Mon, i Guds namn, hvad står då på?
frågade Prosper.
— Kom, kom, vi kunna tala derom under
vägen.
Då de kommit till Palais Royal, stannade
herr Verdunt vid en droska och sade till
kusken:
— Hvad vill du ha för att köra 0s3 till
Vesinet?
— Jag känner inte riktigt vägen dit.
Namnet Vesinct angaf allt för Prosper och
han skyndade sig att yttra:
— Jag skall visa er vägen.
— Ja, då vill jag på denna tid af dagen
och i detta hundväder ha tjugofem frank.
— Öch hur mycket mer för att köra fort?
— För tusan, medborgare, det beror på
er sjelf, men om ni sade trettiofem frank,
tror jäg . .
— Du skall få hundra frank, om du hin-
ner upp en vagn, som har en half timmas
försprång.
— För tunnor tusan, stig då upp, skynda
er, ni låter mig ju förlora en minut, utbrast
den hänryckte kusken.
Och piskande på sina magra hästar af alla
krafter, körde han i fullt galopp ned åt Va-
löisgatan.