godt resultat, så hade man ju i alla händelser
k. m:t att anlita. Han vore den som göra
skulle, och en återremiss kunde derför ej an-
nat än vard önskvärd, i synnerhet som frågan
ingalunda genom andra kammarens beslut —
man hade nyss fått underrättelse om att denna
kammare bifallit betänkandet — redan kunde
anses afgjord, då den vore af bevillningsnatur.
Utskottets talan fördes hufvudsakligen af hr
bBennich, som eritrade att beskattning genom
ädöiF vore så förhatlig och förenad med så
stora svårigheter in präxi, ätt den endäst i
ytterstä nödfall borde användas och att det
dessutom för utskottet vore platt omöjligt att
hitta på någon duglig beskattningsmetod. Er-
farenheten-hade ock visat att de förslag, som
från enskilda motionärer vid föregående riks-
dagar i detta afseende framkommit, ej varit af
den? beskaffenhet, att de. kunnat, tillviona sig
riksdagens bifall; En återremiss tjenade följ-
aktligen till ingentiig och skälle, såsom br
Rydin anmärkte, då andra kammaren sagt nej
till Beskattiifgen, endäst leda til den åtgärd
från utskottets sida att tillstyrka denna kam-
mare att fatta ett bestämdt beslut, då utskot-
tet i den sväfvande form, hyari frågan nu be-
fanne sig, ej kunde göra något vid densamma.
Stätsrådet a7 Ugglas ansåg frågan så till vida
afgjord, att för nästkommande år, den stats-
regleringsperiod. som det nu gällde, all accis
vore omöjlig, då tullbevillningen för denna tid
redån blifvit af begge Kamrarne bestämd och
någon tillverkvingsskatt omöjligen kunde åsät-
tas utan i sammanhang med höjandet af tullen
å den importerade tobaken. I äfseende på
sjelfva saken, skattens möjlighet och lämplig-
het, vore tobaken visserligen en högst päs-
sande beskattningsartikel, men tullen å den-
samnia Vid importen öfver norska gränsefiMå-
ste först höjas, enär något resultat af beskatt-
hingen ej annars vore att förvänta. Då 1867
det första gången var fråga om tobaksaccis,
hade äfven tal. trott att den ej skulle vara
omöjlig, att den ej vore förenad med allt för
stora praktiska svårigheter; men han måste
nu öppet tillstå, att ju mera han sökt sätta
sig in i de förhållatiden, som tillhört hansnu-
varande verkningskrets, desto svårare hade hän
funnit det våra att uppgöra ett förslag; hvari-
genom utan allt för stora olägenheter det vore
möjligt att här i landet :införa en dylik be-
skattning. . Han hade ej heller ännu hört nå-
gon uppgifva något dugligt sätt att i detta af-
scende tillvägagå. Man hade här talat om de
stöfa inkomster, som andra länder hemtade af
denna skatt; men man borde komma ihåg att
den öfverallt hos de skattdragande framkallat
ett stort missnöje och att den der blifvit in-
förd för långliga tider tillbaka under helt an-
dra förhållanden än våra nuvarande. I Sverige
vore handelå med tobak nu fullkomligt fri.
Öeh om den skulle inskränkas till vissa för-
säljningslokaler, hura skulle man väl då kunna
kontrollera den? Hr L. af Ugglas tillade att
det ej kunde vara skäl att återremittera utlå-
tandet blott och bart i den förhoppning att
något skulle kunna göras, att utskottet skulle
kunna hitta på något sätt lösa frågan, i syn-
nerhet som under de fyra år som förflutit se-
dan den nya representationen tillkommit ingen
ännu kunnat framlägga ett förslag, som befun-
nits godt. Votering anställdes slutligen och
utföll så, att kammaren med 31 röster mot
15, hvilka afgåfvos för återremiss, biföll tt-
skottets hemställan.
0 —-