vända mig till mina kamrater och andra fram-
stående artister för att kunna bjuda på ett pro-
gram och en recett, som äro värdiga de begge
välgörande föreningarne, under hvilkas beskydd
jag anser som en ära att få ställa min afskeds-
soart på operan i Paris. . .
ottag, br president, min djupa och innerliga
vördnadsbetygelse. Kristina Nilsson.
Till svar på detta meddelande, säger Fi-
garo, ha de förenade musikaliska och dra-
matiska artisternas komitter samt deras pre-
sident framfört sin lifliga tacksamhet till
fröken Nilsson, hvars afskedsrepresentatior
lär vara utsatt till den 30 april.
— Under förra året gåfvos i Paris 701
konserter, de dagliga konserterna å kafe-
erna obefäknade.
— Den kinesiska invandringen till San
Francisco har, som bekant, tilltagit mycket
på sednare åren, och som följd deraf ha i
denna stad flera kinesiska teatrar blifvit
inrättade. Dessa äro byggda i form af stora
amfiteatrar, men orkestern är bakom scenen.
Musikanterna framkalla under dialogen ett
Bedöfvande larm, som skådespelarne å sin
sida söka att öfyerträffa genom att skrika
af full hals. Om de uppförda styckenas
Färde är svårt att bilda sig något omdöme,
ty samma pjes pågår flera månader, utan
att taga slut. De kinesiska dramerna kun-
na liknas vid romaner i tio eller tolf band,
och det är förvånande, huru skådespelarno
Kunna inlära sina roller; de måste ha ett
oerhördt minne. Men betraktade endast som
pantomimer, äro dessa ganska sevärda för
den skicklighet och styrka, som konstnä-
rerna utveckla. Då två skådespelare duel-
lera, går det nästan lika hett till som i
verkligheten; då de förfölja hvarandra, ha
de hinder att öfvervinna och språng att ut-
föra, som skulle göra en shicklig akrobat
heder. Teatern är för öfrigt alltid insvept
i tiock rök, ty hvarje åskådare röker under
föreställningen sin manilla-cigarr.