ingenting annat än en halföppnad, bakport för
kommande statsstreck. — — —
Prins Pierre Bonapartes frikännande har
naturligtvis under de sednare dagarne utgjort
allmänna gamtalsämnet i Frankrike och blif-
vit bedömdt på det mest olika sätt. I all-
mänhet är intrycket af denna dom föga gyn-
samt. Blott prinsens anhängare och de oför-
sonliga synas riktigt belåtna. De förra, till
hvilka hela hofpartiet hörer, jubla nemligen,
6 de i den fällda domen se en lysande
Segor öfver sina fieiider: Och hvad de oför:
sonliga beträffar, glädjas de öfver att ha fått
än ny anledning till att draga i Hirnad mot
regeringen. La Matrseillaise innehåller föl-
jande, sofå är tryckt med väldiga bokstäfver
och upptagor hela första sidan i tidningen:
sPijerre Bonaparte är frikänd. Victor Noir är
i grafven. Ulrie de Fonvielle är i fängelse.
Pascal Grousset är i fängelse. Henri Roche-
fort är i fängelse. - Milliere, Rigault, Bazin,
Dereture äro i fängelse. Pierre Bonaparte är
frikänd. — Rappel åter säger: Prins Pierre
Bonaparte är frikänd. Om endast de republi-
kanska tidningarne kungjorde detta, skulle
Han hatörligtvis tro att de beljögo Kejsardö-
met; man man behöfver blott läsa den offi-
ciela tidningen för att -erfara att kejsardömet
sjelf: erkänner förhållandets riktighet. Med-
borgarne ha således för framtiden ingen annan
utväg att taga är denna: de måste köpa sig
revolvrar. och vara beredda på att försvara
big mot prinsar. — Sitcle för den 29 mars
innehåller en allvarlig artikel, hvari det skar-
paste klander uttalas öfver vederbörandes sätt
att behandla prinsen— såsom fånge, hvilket
icke hade ringaste likhet med den behand-
lifg andra medborgare, tilltalade för vida lin-
drigare brott, vanligen få-röna:;- Dikaledes ut-
talar artikelförfattaren sitt ogillande öfver att
det åt familjen Noir fordrade ersättningsbe
loppet nedprutades från 100.000 till 25.000
frank Är det icke grymt, skrifver han,
att säga Åt gamla och sjuka föräldrar: Ni
begära Kundtatusen frank för ert barns lif?
Det är för mycket; ni skola få fjerdedelen
af denna summa. Således tjugufem tusen
frank! Se der det pris den höga domstolen
sätter på en tjägutvåårig, intelligent och kraft-
full ynglings framtid. Prins Pierre Bonaparte
kom från saken för godt pris. Artikeln af-
slutas med följande beaktansvärda reflexion:
Eh märkbar skilnad göres alltså ännu i dag,
oaktadt 89 års revolution, mellan en simpel
medborgare och en prins. Samma id6er,sam-
må fördomar, samma respekt för börden som
Kärakteriserat den gamla regimens män repre-
senteras fortfarande i det moderna samhället
af personer, ställda i spetsen för dess förnäm-
sta institutioner; detta förklarar den revolu-
fionära böjelsens envishet och till och med
gör densamma i vissa fall berättigad. -Sådan
är sers-moralen af ifrågavarande rättegång.
FWAnnu den 30 mars uppehöll sig prins Pierre
uti sin bostad i Auteuil. Man har annars sagt
att han af kejsaren mottagit befallning att
begifva sig utomlands, ett -rykte som han
sjelf förnekar. Emellertid påstå många att
han nu som bäst rustar sig till en lång resa
— man uppgifver Amerika såsom färdens mål.
åsom bevis på att mån å högre ort inga?
Jundy väntade prinsens frikännande anföres
att. Napoleon ILL, medan processen pågick,
gifvit. ordres om iordningsställande af slottet
Amboise, hvarest meningen var att prinsen
skulle aftjena sitt fängelsestraff.
Herrar medecine studiosi i Paris hafva
tvänne gånger (den 28 och 30 mars) genom
tumultuariska — uppträden tvudgit professor
Tardieu att afbryta sina föreläsningar, och det
af den orsaken att han vid ransakningen med
prins Bonaparte ställt sig på-den anklagades
lida. I onsdags kastades i sjelfva föreläs-
ningssalen sotsstycken i ansigtet på profes-
sorn. Han lärer na ha beslutit begära sitt
afsked.
Den ofördragsamhet och religiösa fanatism,
som besjäla flertalet af det ekumeniska mö-
tets deltagare, ger sig då och då luft på ett
stormande sätt, Sednast den 22 mars råkade
biskop Strossmåyer ut för en sådan storm, :
och det endast emedan han uttalade några
satser, som hade det felet att vara fullkomligt
sånna och grundade på sundt förnuft, hvadan
de ieke kunde bemötas med skäl och bevis.
Han sade att protestantismen icke med rätta
Fan kallss panteismens, ateismens och mate-
rialismens källa Och uppräknade flera fram-
stående-protestänter, som bekämpat just dessa
villfarelser. Han nämnde Leibnitz,, hvilket
naödn framkallade ett doft sorl af ogillands
men han sedan vågade anföra äfven G
Zöt, uppstod ett förfärligt larm i hela salen.
Ett antal biskopar, egentligen -italietiate och
spanjorer, lemnade. sina platser, skockade sig
nog tribunen och afbröto oupphörligen
Denne lät emellertid icke häraf brin-
ga sig ur fattningen. utan fortfor att tala.
Han yttrade att bland protestanterna i Frank-
rike, England, Amerika och Tysklahdfunnos
äga personer, hvilkas religiösä lif Han icke
Me fördöma. Errant bona fide (de fram:
härda på god tro i sin villfarelse). Nu bröt
fter stormen lös. Kardinal Cavalti yttrade
tiågra lugnande ord; så att talaren kunde fort-
sätta. Hr Strossmayer berörde då frågan om
den nya arbetsordningen och det genom den-
samma införda besynnerliga omröstnings-sät-
tet. Manvetiicke, sade han, om för dog-
mernas antagande enkel röstpluralitet skall
anses nog, såsom det vill synas-af den nya
arbetsordningen, eller om moralisk enhällighet
dertill fordras, såsom öfligt varit vid alla fö-
regående koncilier. Nu steg oväsendet till
sin-höjd. Man ropade till honom: Heereti-
cus! hereticus! — Vi fördona honom! hör-
des från alla håll. Och andra skreko: Du
är protestant! Tig! Ned med dig! Han fick
icke tala, utan måste lemna tribunen, hvarvid
han likväl oupphörligen upprepado sitt prote-
stor! protestor! — Ett föga bättre öde rönte
erkebiskopen af Prag, då han försökte bryta
en lans till försvar för Strossmayers åsigter.
Det. berättas att under det larmet var som
värst, den sistnämndes betjent, som-vintade
ätågför och hörde sin husbondes röst, dragit
gin sabel för att störta in i sessionssalen och
komma honom till hjelp i händelse af lif:
fara. Hvad skall man, med sädana besk:
ningar för ögonen, siga och tinka om det
nastoniebtariska skicket inom denna af idel