Efter att sålunda ha i korthet rekapitulerat
hvad som förekommit vid förhöret lördagen
den 26 och omtalat hvad som kom i dagen
under förhöret måndagen den 28 mars, skola
vi redogöra för hvad som föreföll vid un-
dersökningen förl. lördag.
Polismästaren: Har Eklund något att til
i afseende på brottets begående?
Eklund: Nej.
Polism. Hvad eljest då? Har Eklund lefvu
ostälig:
Genom detaljerade frågor, på hvilka fi
mindre rediga och säkra svar in frågor:
angående de sednaste händelserna, framdro
att Josefina Eklund blifvit förförd den 1 mej
1566 och derefter stått i brottsligt förhållan:e
till 3 andra personer samt slutligen till den ny s
mördade. Bekantskaperna tycktes hvardera I
räekt endast helt kort tid — endast 2 månad: r.
lin gång hade hon varit på ett offentligt sjuk-
hus. Hon sade först att detta hä
den 1 mej 1866, men det ville af hennes sd
nare svar synas att det härrört från en bekant-
skap 1567 eller 1868. Modren hade vetat f
detta, men icke fadren, som då var borta från
Stockholm.
Polismästaren. Det var besynnerligt att ri
blef så ond på den siste. De andra hade vil
gifvit löften?
? lund. Ne
Polism. De voro ju också äldre min?
Eklund. Ja, två
Polism. Nå, v å ond på donne?
Eklund. För han talie så väl och lof
säkert.
Polism. Hade ni någon annan bekantskap
samma gång?
nd. Nej, jag bar ej haft det sedan fire
mmaren 1 fjol.
Polism. Har ni lefvat oeodigt med kadett-
kåren.
Eklun
Polism
i hop brefvet till
Eklund. Ingen.
Polism. Var det inte Clara Walkzan?
Eklund.
Polism.
Eklund.
Polism. IUvud har ni haft utt göra med on
sjöman som hette Thomas?
Eklund. Det var en som hette Thomas Tho-
masson, ombord på ett fartyg som lossade vid
Hornsberg för 3 år sedan.
Polism. han nu?
Ekhwnd.
Polism.
honom.
Eklund. Det
Polism. Har ni f ning.
Eklund. Nej. Jag gick Dura 5 veckor i
Kungsholms småbarusskola, men så blet jag
sjuk, så att jag miste sluta.
Polism. Kan er far eller mor skrifva?
Eklund. Nej, de kunna hvarken skrifva eller
läsa skritvet.
Polism. Inte hade ni
från kadetten. Det är myc
de andra brefyen (nemlig
Eklund. Jo, jag har
jag skref det bättre än de andra, som inte voro
anade att skickas bort.
Polism. Hvad använde ni de 10 riksdelerna
tl!, som ni fick af br Montan?
Eklund. 5 rår till sh och 1: 59 till en
röd yllehalsduk; resten vi j så noga.
Polism. Ni hade ju pengar qvar när mordet
begicks?
Eklund. Ja,
Polism. Gaf han er inte pengar hva:
träffades?
Eklund. Nej.
Polism, Begirde ni inte pengar af honom?
Eklund. Nej.
Polism, Hvurför inte?
Eklund. Det generade mig.
Polism. Men det generade er inte att göra
något annat och värre,
mig und. Det är nog sannt, men detta generade
ing ni
bo lism. När köpte ni tyget till den klä
gen ni har på er?
Eklund. För ett år sedan.
Polism. en sydde den?
Eklund.
Polism. Må Far varit i stort behof af kkider
Eklund. Ja, jag har alltid haft mycket litet.
Polism. Hur fick ni den kappan som ni ha
Eklund. Jag gick in i en bod på Westerlång-
gatansoch såg på en kappa och ett paraply, un-
der föregifvande att betalning skulle fås hos en
handlande L., boende vid Brunkebergstorg, om
någon följde med dit. Jag fick taga kappan på
mig och paraplyet i handen. I boden lemnade
jag ett knyte för att man skulle tro sig ha nå-
gon sikerhet, men knytet innehöll bara skräp.
tt fruntimmer följde med mig och jag lät henne
gå upp och hon skulle fråga efter Christine. Jag
stannade qvar nere å gatan, men så snart frun-
timret gått in, gick jag min väg i afsigt att icke
komma tillbaka. I knytet låg en skrifvelse på
st papper, jag bade bedt om förlåtelse
för hvad jag gjort.
Polism. Visade ni kappan för era föräldrar?
Ekhad. Inte straxt.
Polism. Visade ni den för Clara?
Eklund. Ja.
Polism. När skedde detta?
Eklund. J oktober förra året.
Polism. Hvad sade ni, när ni visade kappan
för föräldrarne?
Eklind. Att jag hade fått den af densamme,
som jag sedan sade att jag hade fått de andra
sakerna af.
Polism, Hur kom ni att uppge hr L:s namn?
Eklund. För jag visste att han bodde der se-
dan jag hade tjent i samma hus.
Polism, Då ni var i så stor nöd, begick ni väl
fven det sista brottet för att få pengar?
Eklund. Nej.
Den nyss omtalta skrifvelsen upplistes nu.
Den var, emedan Eklund sett ett fruntimmer i
boden och trott henne ega den, ställd til
Fru och innehöll den förklaringen att, emedan
brefskrifvarisnan var i så stortbehof af en
hade hon tagit denna utväg att skaffa
Hon visste att, om hon begärt kredit, skulle hon
ej fått den, Hon lofvade vid sin sjils salighet
att betala den inom detta år. Den slutade
me anställ inga efterspaningar; det vore få-
fiingt; ni skulle aldrig få rätt på mig.
Polism. N har ji inte betalt ännu?
Eklund. Året var inte slot ännu.
Polism. Jo, förra året är ju slut.
Eklund, Ja, men jag menade inom ett år.
Polism. Hvarför Skref ni att det vore fåfängt
att spana efter er?
Eklund. Jag trodde så.
Polism. Men nu ser ni att man fått reda på
er ändå. — Hvad inneböll knytet?
Eklund. En liten kagge och skrfp som jag
tagit hemma.
Utrymmet tillåter oss icke att idag med-
dela vidare om detta förhör, men i morgon
OCR RH M, Fia RR Mm 9 st Fr fr RR KR LL Am et RA kr er KO
PAX sed srt AR
skola vi redogöra för de tragiska scener,
een ed a ns AR