oms—— mem -200e—— 3
Från konstnärsverlden.
Det Hafgrenska teatersällskapet anländer
till Göteborg i slutet af denna vecka och
börjar nästa söndag sina representationer å
dervarande Mindre teater.
— Direktionen för Nya teatern i Göte-
borg har från hr Fr. Arliberg erhållit anbud
om teaterns förhyrande någon tid nästa som-
mar för en afdelning af k. lyriska scenens
artister, nemligen: fröknarne Harling och
Memsen samt hrr Arlberg, Willman och Dahl-
ren.
, — En afdelning af Dramatiska teaterns arti-
ster, hvilken med hr K. Almlöf som direk-
tör i sommar ämnar göra ett gästbesök i Gö-
teborg, kommer att dessutom utgöras af fo
jande artister: fruarne Hvasser och Almlöf,
hrr Hedin, Fredrikson, Elmlund och Hart-
man samt ännu en ung herre och två unga
damer.
— Landskapsmålaren Billing har i dessa
dagar åter fulländat en stor tafla, ,Utsigt
i Wermland, nära norska gränsenX, hvilken
är af ganska stor förtjenst. Taflan kommer
förmodligen att utställas i konstföreningen,
så att publiken får taga den i betraktande.
(Insändt.)
Några ord om librettomn till
En afton på Haga.
Nya Dagligt Allehanda för sistlidne lör-
dag refererade nämnde styckes första upp-
förande på kungl. operan.
Enligt referentens antydan om Miniatyr-
almanachanX, hafva vi sökt och i dess år-
gång för 1851 verkligen funnit en liten
berättelse af Braun, bifogad och förklarande
en plansch: Lyssnaren4, Jemförd med hr
Nordlins libretto, finner man: att då berät-
telsen består blott af några få blad i fick-
format, så utgör den sednare en sextio
sidors textbok in 8:0; att verserna till alla
körerna, romansen, scenen med duetten,
arian och första finalen tillkommit utan all
antydan i berättelsen, samt att endast
ett och annat ur denna sednare blifvit af
hr N. återgifvet i libretton.
På grund häraf är det oförklarligt att
referenten i N. D. A. kunnat skrifva: Li-
bretton hade vi för flera år sedan tillfälle att
göra bekantskap med i dess ursprungliga epi-
ska gestalt, då den i novellform förekom i
Miniatyr-almanachan — om vi icke missminna
088 — af Braun.
När nu hr N. grundat sin opera på iden
i Brauns SberättelseX, så lärer väl ej be-
rättelsen sjelf kunna få namn af libretto,
ty det blir den först genom bearbetningen,
och denna har ej referenten kunnat känna
för flera år sedan.
Referenten skrifver också: Dennatext
har nu i ett och annat gjorts om, så att den
skulle bli ett tjenligt dramatiskt underlag för
musiken, men berättelsen kan lika litet
anses för text, som den ifrågavarande li-
bretton kan anses vara ett resultat af för-
söket att lägga den oversifierade Xberättel-
sen som underlag för musiken, Hr N. har
i detta fall ej gjort annat än hvad libretto-
författarno till t. ex. operorna Faust, Romeo
och Hamlet hafva gjort i förhållande till
dessa styckens ursprung.
Referentens omdöme synes oss i allmän-
het för strängt, ej minst då, när det berö-
rer fröken Söhrlings i allmänhet omtyckta
utförande af Annas roll. Dessutom, hvad
skall man tro, när ref. skrifver att operan
gafs för i det närmaste fullt hus, då alla
platser voro utsålda? Må ref. lägga på
hjertat, att liksom den späda plantan ej:
bringas till blomning genom stenkastning,
så föres ej nybörjaren till framgång och full- ;
ändning, om han orättvist och hjertlöst stö-