Rättegången mot prins Pierre
SE Bonaparte,
som börjades i Tours den 21 dennes, är nu
afslutad. Telegrammer, anlända i förrgår och
i går, förmäla att den höga domstolen fri-
känt prinsen. Endast en skadeersättning af
25,000 frank har blifvit honom ådömd. Såväl
prinsen som den dödade Victor Noirs följe-
slagare Fonvielle ha i alla väsentliga delar
vidhållit sina förut åfgifta berättelser, och
icke heller vittnesförhören ha bragt i dagen
några förut okända, för sakens bedömande
vigtiga detaljer. Såsom det kraftigaste bevi-
set på att Noir slägit prins Napoleon anföres
fyra vittocns (hyaribland Cassagnac och dok-
tor Pinel) sammanstämmande utsago, att de
omedelbart efter händelsen i Auteuil på prin-
sens ansigte förmärkt spår efter ett slag; och
torde juryn ha ansett denna bevisniug tillfyl-
lestgörande, oaktadt det enda ögonvittnets ne-
kande.
Emellertid har hela Frankrike haft sin upp-
märksamhet rästad på denna rättegång. Parti-
andan har nu, likasom då dråpet skedde, sökt
göra af denna affär en sak för eller mot
kejsardömet. Rättens ordförande Glandaz gaf
med afseende härå juryn en sträng varning i
det tal, hvarmed han öppnade förhandlin-
garne. Han uppmanade de edsvurne att utan
alla sidoinflytelser bilda sig en öfvertygelse af
de upplysningar, som skulle komma att gifvas;
de politiska passionerna, sade han, hade intet
med saken att skaffa, och borde juryn i den
anklagade endast se en man, kallad att stå
till ansvar för det han beröfvat en menniska
lifvet. Under den första dagens session af-
gåfvo prinsen och Fonvielle sina bekanta, vä-
sentligen afvikande redogörelser för tilldra-
gelsen. Vid detta tillfälle visade prinsen att
han är myeket häftig; han hade nemligen flera
gånger ganska svårt att styra sitt lynne. Också
fick han höra af rättens ordförande att han
ofta låtit sig förledas till handlingar, som han
sedan icke kunnat försvara, Ordföranden ville
icke fästa sig synnerligen vid de mer eller
mindre otillförlitliga berättelser, tidnvingarne
innehållit om den anklagade, utan inskränkte
sig till att framhålla det faktum, att han vid
lagstiftande församlingens sammankomst den
107 augusti 1849 hade gifvit deputeraden Ga-
stier, som var en till åren kommen man, ett
slag i ansigtet. Prinsen anförde till sin ur-
säkt-att han blifvit svårt och alldeles orätt-
vist förolämpad af Gastier, hvilket också er-
kändes- af hang domare, hvadan han endast
blef -ådömd 200 franks böter.- Fan hade till
och med gjört afbön inför församlingen, hvars
ordförande, Dupin, derefter förklarat sig till-
fredsställd. För öfrigt var prinsen nu likasom
då villig: att öppet uttala sin ledsnad öfver
hvad han gjort.
Den af prins Pierre författade artikel, som
gaf anledning till att: Påschal Grousset utma-