En konsert, för ett ändamål, som
i och för dig bör varaknog att fyllå äfven
en så storslokal som Ladugårdslands kyrka,
gifves der. am söndag kl. half 8 e. m.; det
är nemligen för att bereda någon förstärk-
ning åt XFöreringens för skolungdomens va-
penöfningar kassa, som nu ifrågavarande
konsert blifvit anordnad. Bland nyheter på
det lockande programmet ha vi funnit åt-
skilligk bånbger, hvilka komma att utföras
åf en sängförening, som tillförene ej låtit
Höra sig offentligt, nemligen CFolkskollärare-
sångföreningen,. som. består. af 70 till 80
medlemmary herrar och damer, och som, en-
ligt hvad vi erfarit, redan lär uppnått en
ganska aktningsvärd utveckling. Vidare
biträder 9:de skarpskytte-kompaniets musik-
kår; en kör af folkskolebarn: m. fö Bil
jetter säljas till det sannerligen allt för låga
priset; 50 öre, hvadan denna konserti dubbel
bemärkelse - bör: blifva en folk-konsert.
Föreläsningen i går afton i ver
tenskapsåkademiens- lokal var, dess. värre,
mycket otillfredsställande- för den mer än
vanligt talrika åhörarekretsen.
Ksarne i skärgården. I gårin-
komna skärgårdsboar från Nämndö och Djurö
omförmäla, att de sednaste dagarnes syd-
vestliga blåst rensat hela Nämndöfjärden från
ig, ändå från Husarö, söder om Ingarö-lan-
det, till norra ändan af Runmarö eller till
södra delen af Kanholmsfjärden. Skulle ett
par dagars tö inträffa, går äfven Kanholms-
fjärden upp, ty isen å densamma är ganska
SVA.
Bränvinstillverkningen i ri:
ket under femte bränningsterminen (1—16
mars) uppgick vid 212 i
brännerier till ...-- 1,303,380,s kannor.
Lägges härtill det un- i
der föregående terminer
tillverkade belopp . . . 3,590,248,0
utgör tillverkningen
detta år hittills . . .. 4,893,628,; kannor.
Tillverkningen under
samma tid förra året :
utgjorde. . .... - - 3,652,648,0 kannor.
Svenskarnes anseende i Ame-
vika. I Hemlandet läses: För entid se-
an omnämndes i denna tidning huru syen-
ska. folket från att vara ett af amerika-
narne aktadt och värderadt folk allt mer
och mer genom sin dryckenskap och: oor-
.dentlighet förverkar detta goda omdöme och
nedsjunker i jemnbredd med de sämre ir-
ländåårne och andra nationers afskum. Nä-
stän dagligen erhålla vi sorglig bekräftelse
På denna sak, i det att tidningarne om-
nämna brott och oerdentligheter, begångna
af rusiga svenskar, merendels af yngre per-
soner. En återgång till något bättre måste
ske och ske snart, såvida icke svenska nam-
net trån att vara ett hedersnamn skall
blifva en skymf för den, som bär detsamma.
Re ON Vi berömma oss af att
lefva i ett fritt land, skall då en af de
största tyrannerna, det omåttliga begäret,
öra spiran öfver oss? Vi tala om heder
och äraX, skola vi då med våra handlingar
ådagalägga att vi ringakta desamma Skola
vi snart efter vår hitkomst glömma vårt
sköna modersmål och dricka brorskål med
det gröna Ering (Irlands) söner, välan, låtom
oss då taga steget fullt ut och med mo-
dersmålet och nykterheten äfven bortlägga
namnet svensk; på det att alla må kalla oss
hvad vi verkligen äro. Svenskar, i detta
ords sköna betydelse, äro viåtminstone icke,
fastän måhända födde på svenskt område.
Men ser man nogare på saken, skall man
måhända snart finna, att det ej är så väl
bestäldt med den. svenska nykterheten, och
att dryckenskapen icke i Amerika är en na-
tiomallast, utan att en del af emigranterna
redan i det gamla hemlandet insupit begä-
ret efter detta gift och medföra hit och ut-
öfva här laster och brott, som äro så att
säga mhemska i Europa, och lemna dygderna
ps -amdra sidan. oceanen. Derför kunna vi
ochså med skäl förändra ofvanstående upp-
oning till följande: Om vi skola bortlägga
våra gamla seder och bruk, låtom oss då
först bortlägga dryckenskapen; Amerika-
nare blifva vi icke derför, att vi äro drin-