Svenskarne i Havanna. (Körrespondåns till Dagens Nyheter.) Havanna den 13 februari. Sedan min sednaste skrifvelse till Dagens N:r-har tillståndet i Havanna ännu mera försämrats. -Mord och mordbrand förekomma flera gånger: dagligen, och ställningen är nästan outhärdlig. Emstackars fredlig tysk blef i söndags Kl. 12 skjuten midt på gatan blott och bart för det att han bar en blå halsduk — den blå färgen är nemligen den revolutionära. Spanska regeringen utfäste ett pris af 1,000 dollars åt den, som kunde upptäcka mördaren, och detta Hjelpte. -Det var en man från Kanarieöarne och volontär. Han skall skjutas i mörgon. En kreol hade begärt få inträda bland volottärerna och blef antagen. Han utfick gevär och ammunition, men när den enfaldiga karlen -på gatan mötte en epanior, visade han denne geväret och sade: detta skall jag göra ned: -spaniorer med. Två timmar derefter blef hun dömd och arkebuserad. Det behöfs inga långa rättegångar numera! Ingen makt är respekterad. Konsulerna behandlas som ingenting, och vi utlänningar äro sannerligen att beklaga. Här finnås många svenskar bosatte och flere af dem äro rika minNorska--korvetten--Nordstiernenär-ute på expedition, och jag förmodar den kommer hit, då vi säkerligen få godt stöd i den! Under alla: dessa oroligheter går dock kommersen rätt bra och pengar förtjenas som vanligt. T hamnen ligger engelska pansarfregatten Deåefense, ombord hvarå tjenar en ung svensk löjtnant Olof E: G. Norrbohm, från Kristinehamn. Fregattens skydd för svenskarne tr ätt påräikna, om det behöfves. 180 vermländska emigranter bitkommo förliden måndag på genomresa till New-Orleans med hamburger-ångbåten Bavaria. De hade till förare en kapten John Anderson, som förr var -befälhafvare å ångaren Erost Merck, De voro alla mycket belätna hittills, och jag har hört att kapten Anderson på ett redbart och godt sätt fullgör sina åligganden. Några mindre haverier med norska fartyg ha förekommit här; och det är glädjande att vår generalkonsul; hr John Nenninger, i sådana afsechden med Hit handhafrer sin bevär