för statsbristens betäckande uppgjordes på stående fot. Hr Ribbing anförde en mängd besparingar och reserverade anslag på 4:de och 5:te hufvudtitlarne, hvilka äro att påräkna för statsbristens fyllande, så att denna ej skulle derefter, om äfven ytterligare 140,000 rår af bankovinsten anlitades, uppgå till mer än 100,000 rdr, hvilka torde ännu kunna åstadkommas genom besparingar på de återstående hufvudtitlarne. Lektor Rundbäck godkände ej till fullo hr Ribbings beräkningar, men hänvisade på den tillgång, som låge deri att bränvinstillverkningen beräknades till högre belopp än regeringen antagit. Ämnet upptogs af hr Gripenstedt. Han uppräknade följande tillgånga Besparing å beväringens beklädnadsanslag .....ss sc 160,000. Af finansministern medgifven öfverflyttning från 5:te hufvudtiteln ... ss. sa 2 49.000. Flottans underhållsmedel . . . .. 468,000. Besparingar å ett reservationsanslag för spanmålsupphandling . —122,000. Ej medgifven förhöjning i sjöbeväringsanslaget . . . . ... . .s 100,000. Natura-anslag under 5:te hufvudtiteln so... rr 18.000. Minskning i anslaget till kopparpatroner. . . ss. ss ri. Extra anslag å 8:de hufvudtiteln Rdr 1,145.00 På grunder, för hvilka detaljeradt redogjo. des, stödde hr Gripenstedt det antagandet att bränvinstillverkningen kan beräknas till 13 !a millioner kännor, eller 1 million mer än regeringen antagit. Härigenom uppstod en ökad tillgång af 700,000 rdr, och när denna lägges till förutnämnde 1,145,000 bör statsbristen, 1,860,000 rdr, vara betäckt och det uppkommer till och med ett öfverskott af 45,000 rdr. Finansministern, som tillkännagaf att regeringen, som redan anbefallt öfverlemnande från sjöförsvaret till statskontoret af 160,000 rdr och i dessa dagar skulle anbefalla öfverlemnande af ytterligare 149,000 rdr, förklarade derjemte att regeringen skulle finna sig i de beslut riksdagen kunde komma att fatta rörande öfriga, af hr Gripenstedt uppräknade anslag, äfvensom en förändrad beräkning af bränvinstillverkningen, om riksdagen ville underkasta sig den i allt fall icke vådliga risken af att tillverkningen möjligen kunde komma att understiga 13 1, millioner kannor, Denna förklaring af hr finansministern och första kammarens nära nog enhälligt gifna bifall till beväringsanslaget hafva brutit udden af det tillämnade anfallet mot ministeren med anledning af beväringsfonden, för hvars mottagande justitie-, utrikes-, krigs-, civiloch finansministrarne i går voro tillstädes på ministerbänken. Den frågan förekommer i dag på förmiddagen i andra kammaren. Hr Jöns Pehrsson hade i ett af de sednaste bland sina fem anföranden om nedsättning i ötningsanslaget begått den oskickligheten att säga, att grundlagen och kammarens arbetsordning väl tilläto statsråden att närvara och deltaga i öfverläggningarne, men icke att vidtala representanter om att uppträda för dem. Detta yttrande framkallade ett allmänt hyssjande. Snart fick Jan Andersson i Jönvik ordet och protesterade mot ett yttrande, som kunde lända hela bondeståndet till skam. Sven Nilsson i Österslöf gaf Jöns Pehrsson en ännu mycket strängare afbasning, och sedan Jöns Pehrsson sökt blanda bort korten genom att förmena att man ville undertrycka yttrandefriheten, gaf hr Kolmodin honom nådestöten genom ännu en allvarlig tillrättavisning, hvilken helsades med bravorop. Voteringen utföll med 117 röster för utskottets framställning mot 60 röster, som Yoro för nedsättning af 350,000 rdr i det ifrågavarande anslaget. . Kavalieriregementena. Hr Ola Lassons motion om skrifvelse till k. m:t angående förenande af befälsoch regementsmötena vid indelta kavalleriregementena, hade af utskottet blifvit afstyrkt, och kammaren afslog den äfven på yrkande af — motionären, Samma förhållande egde rum äfven med två motioner af hr Jöns Pehrsson, angående indragning af husarregemenet konung Carl XV och andra lifgrenadierregementet. Motionären yrkade bifall till hemställningen om afslag å dessa motioner, och biträddes han i dessa fall enhälligt af kammaren. Garnisonsregementenas mathällning. I fråga om den förhöjning at 100,000 rdr, som utskottet tillstyrkt i anslaget till garnisonsregementenas mathållning, uppträdde hr Mankell och yrkade afslag å denna förhöjning, hufvudsakligen på den grund, att denna tillökning icke skulle afhjelpa den befintliga bristen å denna utgiftspost, samt föreslog att istället ställa flera nummer på vakans, för att få den behöfliga jemvigten. Häruti instämde hrr O. B. Olsson, Jöng Andersson Keij, som äfven anförde att ett visst slöseri i honnörsposter här eger rum, så att någon indragning kunde göras, och Medin. Statsrådet Abelin och hr Sparre yrkade bifall till utskottets förslag, hvaremot hrr Ahlgren, John Ericson och Posse ville ha summan bestämd till 400,000 rdr, alltså med 80,000 rdrs förhöjning. Genom votering, som utföll med 118 röster mot 58, bestämdes anslaget till 320,000 rdr, det hittills utgående beloppet. Med afgörandet af denna punkt, den 12:te i betänknndet, afslutade kammaren sammanträdet kl. half 11 i går afton. Följer nu i ordningen frågan öm anslaget till beväringsmanskapets öfningar, som i dag vid sammanträdets början, sedan tillsättandet af kamma