som tillkommit på grund af fångvårdsstyrelsens utlåtande i ämnet. Hr Ahlgren hade under debatten kommit till öfvertygelse om denne tjenstemans nödvändighet, men ansåg att han kunde nöja sig med 1,500 rdr i lön, hvilken summa hr Leffler dock fann för liten, hvarför han föreslog att höja den till 2,000 rdr, som ock blef kammarens beslut. Då kamrarne härom stannat i olika mening, kommer frågan att afgöras genom gemensam Votering. Kammaren; som ej hann genomgå mer än första och andra hufvudtitlarne, slutade sammanträdet med en liflig debatt angående statsutskottets hemställan om ett anslag af 10.000 rdr för tillfälligt förstärkände af en eller flere af rikets hofrätter, vid hvilka balansen af oafgjorda mål vore synnerligen stor. Hrr Jöns Pehrsson, O. B. Olsson, Sahlström och Ola Jönsson i Kungshult yrkade afslag, hufvudsakligen på den grund att de ansågo, det de ordinarie ledamöterna borde kunna medhinna att behandla alla mål, såvida de ej egnade sig åt andra sysselsättningar. Hrir Sparre, A. Bergström, Posse, justitiestatsministern De Geer, Printzensköld, Wikström, Hierta, Jan Andersson i J önvik, Staaff och Ahlgren talade deremot för bifall till utskottets betänkande, under anförande, bland annat, deraf att få, om ens några, tjenstemiän äro så strängt sysselsatta som hofrätternas ledamöter, att här vore fråga endast om ett tillfälligt anslag och att saken helt enkelt vore den, huruvida riksdagen ansåge sig böra befrämja en hastigare rättsskipning, än hvad under hittillsvarande förhållanden varit möjligt. Dessa sednare talares mening segrade vid voteringen med 111 röster mot 63, som voro för afslag. Öfriga punkter under denna hufvudtitel biföllog utan diskussion, I afseende på 5 Tredje hufvudtiteln hade utskottet tillstyrkt alla de afk. m: begärda anslagen, med. den förändring i afseende. på staten för generalkonsulatet i London, att de till aflöning åt en kanslist och tvenne kontorister begärda belopp måtte sammanföras med anslaget till kontorshyra och expefiser under gemensam rubrik af ,,kontorskostnader, På yrkande af hans exe, utrikesministern, hr Manderström och hr L. af Ugglas godkände första kammåren emellertid efter en kort debatt äfven denna del af den kungk propositionen, hufvudsakligen på den grund att då ifrågavarande tjenstemän icke innehade ordinarie befattningar med lön på stat, utan tillsattes endast på förordnande, det blefve en väsentlig skilnad om anslaget uppfördes, såsom utskottet föreslagit, i klump, eller med specificerande af de särskilda posterna. I förra fallet blefve det en möjlighet för generalkonsuln att lemna ifrågavarande tjenster obesåtta, hvarigenom man riskerade att få de ärenden som tillhörde konsulatet mindre fördelaktigt och ändamålsenligt handhafda, Något sådant vore deremot ej enligt k, m:ts förslag att befara. I Ar i Fjerde hufvudtitelns anslag medhann första kammaren de 11 första. Af dessa biföllos följande punkter, de flesta utan någon och några efter ganska kort dis kussion, nemiligen: anslaget till landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition och generalitetsstaten, till aflöning åt kommendanterna på Karlsborg och Karlsten, till löneförbättringar vid indelta armå6n, till indelta armåns och Wermlands fältjägares vapenöfningar samt till gardesregementernas mathållning. I likhet med utskottets hemställan afslogos deremot följande motioner: hr Mankells om indragning af öfverstelöjtnantsbeställningarne vid vissa kavalleriregementen, hr v. Geijers rom anhållan hos k; m:t om upprättande af ett förslag till grunder för lönereglering inom indelta armn, hr Jöns Pehrssons om. indräg! ning af: husarregementet konung Carl KV samt konungens Andra Lifgarde samt hr Brun: bergs om indragning af marinregementet. Ki m:ts förslag att de i Axbergs m, fl. socknar at Örebro län belägna 1017s mantal, hvilka befriats från de dem förut åliggande tjenstbarheter till Dylta svafvelbruk, skulle åläggas effektiv rotering blef, oaktadt utsköttet af. styrkt bifall dertill, af kammaren bifallet. Angående k. m:ts förslag om öfverflyttning till landtförsvaret af vissa för göförsvared numera obehöfliga båtsmansnummer uppsto: enganska långvarig och liflig debatt. Utskoti tet hade: afsyrkt detta förslag. Statsrådet Lei jonhufvud yrkade återremiss af utskottets hemställan. Tal. ansåg, i afseende på. båtsmanshållet i Norrland, att detta gerna kunde -:så fort som -möjligt öfvergå till landtförsvaret, då det i händelse af krig vore nödvändigt för Norrland att ha en stamtrupp, i synnerhet som några ökade kostnader, för rotehållarne ej derigenom uppkomme. Återremitterades frågan, så kunde denupptagas igen.i sammanhang med hr Palanders motion om reorganisation af sjöförsvaret, ehuru den sannolikt ej kunde afgöras! fört än komitn för båtsmanshållets ordnande afgifvit sitt förslag: Samma skäl som sålunda kunde anföras för båtsmanshållet i