— dd —
sällskapets ära. tömma i botten;:- sedermera
skulle han redogöra: för Orsaken hvarför han
varit så oartig -och sträckt upp sig 1 (bal-
fodral d. v. 8 i hvit halsduk och:i frack.
Sedan Henrik med mycken ledighet sväljt ned
den dryga bragebägarens topasfärgade innehåll,
berättade han följande:
— Jag har, såsom ni wijligen kännsn,s en
gammäl .tant, som är -bosatt, här i. Stockholm
och som jag alltemellanåt: uppvaktar antingen
personligen eller i form-af bref, allt efter som
jag lider mer- eller - mindre .af.den; obotliga
kroniska sjukdom, som jag fått i arf efter
salig pappa och. som; :oss : kamrater .emellan,
kallas - för kassafeber. Emellertid är det ju
:alldeles ingen märkvärdighet att jag haren
gammal tant, men det är märkvärdigt att hon
utkorat en dylik vildbasare, som mig, till: sin
guldgosse. Nu har en guldgosse naturligtvis
också sina pligter-och skyldigheter, han lik-
som andra menniskor; och mina. pligter mot
tant Rebecka. äro att två å tre: gånger om
året slå mig-lös: från studierna och. fara hit
in till: hufvudstaden för. att äta middag hos
gumman ..och spå henne i kaffe. samt att.se-
sermera spela ett parti piquet; stundom äfven
att hemta doktor åt trotjenarinnan Joli, Zen
gammal: mops; som redan-i tio år dragits med
ålderdomssvaghet och andtäppa. Såsom alla
veta af historien, var det. ett..bruk . hos de
gamla spartanerna, att innan de drogogut i
härnad iförde de sig festkläder och gsalvade