ning af räntor och amortering å våra jern-
vägsskulder. Häri instämde äfven hr Trowius.
Hr Leijonancker upplyste att utskottet af-
styrkt anslaget, derför att det ansett att rö-
relsen på banan ej ännu vunnit den utveck-
ling, att materielens tillökning visat sig vara
påkallad af behofvet och derför att det ej
ännu torde kunna afgöras huruvida icke ge-
nom besparing i byggnadskostnaderna för ba-
nan materiel kunde af byggnadsanslaget an-
skaffas. För bifall till utskottets förslag ta-
lade äfven hr C. G. Mörner, Utskottets för-
slag biföllos utan omröstning.
I andra kammaren. öppnades öfverlägg-
ningen om denna fraga af
hr Hedin, som lemnade den finansiela delen
deraf ovidrörd, då derom redan allt blifvit
sagdt hvad som kan sägas, och endast höll
sig vid den politiska betydelse denna bana
egde, samt anmärkte i detta afseende vigten
at att detta jernfasta handslag blifvit utsträckt
mellan de båda folkön; för den händelse, som
ingalunda är osannolik, att de båda folkens
representationer komma att förkasta detför-
slåg till ny föreningsakt, som nu är hvilande.
Han yrkade derför bifall till hr W2erns möt
statsutsköttets beslut afgifna reservation. I
samma riktning, men tillika betonande frågans
finansiela betydelse och den förlust staten gör
med hvarje dag öppnandet af denna bana för-
dröjes, yttrade sig hrr Hedengren, Grenan-
der, Leffler, Wedberg, Leijer, Medin och Olof
Olsson i Olebyn. För bifall till utskottets
utlåtande taldde statsrådet Adlercreutz samt
hrr flierta, Keij, Carl lfvärsson, Kallstenius
och Lyttkens. Hvad de flesta af dessa taläre
fäste vigt vid var, att om hela anslaget nu på
en gång beviljas, komma de :2,000 arbetare,
hvilka vid denna bana äro sysselsatta, i hän-
delse riksdagen besluter att staten ej vidare
skall bygga jernvägar, att med ens och vid
stundande vinters inbrott bli utan arbete
och medel att sig försörja; hvarjemte civVil-
ministern särskildt anmärkte, att ett sådänt
beslut skulle rubba den af riksdag och rege-
ring förut fastställda plan för denna jernvägs
byggande. r
Vid anställd votering segrade utskottets för-
slag med 120 röster mot 58, som afgåfvos för
hr Weserns reservation. . a
Äfvenledes bifölls statsutskottets afstyr-
kande af regeringens begäran, att 250,000 rdr
måtte anvisas till den rörliga materielens till-
ökning vid nordvestra stambanan; dockiförst
efter votering, som utföll med 130 röster
mot 46.
Norra stambanan.
Till denna bäna har utskottet föreslagit att
riksdagen måtte bevilja 1,000,000 rdr, under vil-
kor att densamma fortsättes från Upsala till
Sala och vidare öfver Bolandet, Brovallen och
Krylbo till Storvik, samt att arbetena skola
börja vid Upsala. K. m:t hade i sin propö-
sition ansett att banan borde utgå från Thu-
reberg på Stockholm-—Upsala-banan öfver Se-
valla och Krylbo till Storvik.
Öfver denna punkt i statsutskottets7förslag
yttrade sig under första kammarens förmiddags-
sammanträde endast tvenne tal. hrr bjförken-
stam och Bulut, båda till förmån för Thureberg—
Sevalla-banan. Hr Björkenstams anförande gick
hufvudsakligen ut på att visa Upsala—Sala-
banans underlägsenhet under: Sevälla-banans.
Denna åsigt stödde tal. på sin egen erfaren-
het om beskaffenheten af de områden denna
bana skulle komma att genomlöpa, och hvilka
i allo voro underlägsna Thureberg—Sevalla-
banans. Hr Bildt anställde en omfattande
je mförelse mellan de begge sbanorna;i ekono-
miskt och militäriskt afseende. Hvad mnärin-
garne och handeln beträffade, kom tal. till det
resultat att Sevalla-linien vore att föredraga,
ej allenast för hufvudstaden ochtbergslagen
utan äfven för Norrland. I militäriskt afse-
ende hade den också storaföreträden framför
Sala-linien, i fråga om hufvudstadens försvar.
Tal. kritiserade slutligenden af öfverste Eric-
son sednast utgifna jernvägsbroschyren och
uttalade såsom sin mening, att: hvilka förtjen-
ster öfverste E. än måtte hafva;icke vore han
statsekonom eller borde, då fråga vore om
statsekonomiska förhållanden, betraktasZsåsom
någon auktoritet.
Under aftonens sammanträde fortsattesdis-
kussionen ver dennå banas sträckning. Hr
A. OCR rr upptog deanmärkningar hrr Bildt
och Björz ;nstum fremställt mot utskottets
förslag: Tal ansåghr, Björkenstam kanhända
hafva gjort gig skyldig till samma felsom han
förebrått andra, att nemligen ha sett: förhål-
landena från landsvägen, och bestred specielt
hans påstående om nldnngr sockens ofrukt-
bhavhot — flod oslkögstillogjkdntr tnnnag ÅAdoar ARI