En arftagare sökes. Enligt en till
magistraten i Norrköping ankommen skrif-
velse från stadsdomaren i staden Giessen,
storhertigdömet Hessen, flnnes hos dervarande
stadsdomstol för lång tid tillbaka nedsatt ett
arf af omkring 200 gulden, hvilket, enligt ett
testamente af den 20 januari 1779, borde, i
fall som nu inträffat, tillfalla en i Norrköping
då boende Johan Heinrich Bambey eller hans
arfvingar, men då, vid forskning i dervarande
kyrkoböcker, någon upplysning om bemiälte
person eller hans efterko mande ej kunnat
vinnas, uppmanas den eller de, som tro sig
kunna göra anspråk på nämnde arfsmedel, att
skyndsamt anmäla sig hos magistraten i Norr-
köping för erhållande af närmare underrättelse
om hvad som i afseende på medlens lyftning
kan vara att iakttaga.
Försvunnen. En person, hvilken under
sednaste åren bedrifvit en ganska storartad
affärsrörelse i Göteborg, slagtaremästaren John
Svensson, har alltsedan i onsdags saknats i
sitt hem, utan att hvarken hans anhöriga eller
bekanta ha den ringaste reda på hvart han
tagit vägen. Det troligaste är att han, i lik-
het med så många andra, begifvit sig till
allås förlofvade land, Amerika. Under sista
tiden har Svensson dels försökt och dels lyc-
kats erhålla gånska betydliga ficklån af sina
intimaste: vänner, men huruvida dessa pennin-
gar blifvit använda till ordnande af hans
mycket derangerade affärer eller till reskassa
är, ännu åtminstone, en hemlighet. Svensson
har genom sitt försvinnande försatt hustru och
fyra barn i den djupaste förtviflan.
Många bäckar små göra en stor
åå. Inom andra korporalskapet af Kalmar
skarpskytte-lifkompani bildades den 4 novem-
ber 1864 till minne af föreningen mellan
Sverige och Norge en understödskassa för
korporalskapets medlemmar, af hvilka hvar
och en med 5 öre, i veckan bidrager till den-
samma, Huru många bäckar små göra en
stor å ser man verkligen i detta fall, enär
kassån nu efter 5 år uppgår till 700 rdr.
fventyrlig färd. Helsingborgs Tid-
ning berättar: Bland resande, som med jern-
bantåget anlände hit i fredags e. m., var äf-
ven en herre, hvilken alldeles icke brydde sig
om att taga vära hotellvärdars gästfrihet i
anspråk, utan direkte begaf sig från bangår-
den ned till hamnen, emedan han — gifvit
gig f-n på, att han skulle öfver Sundet. Vårt
båtfolk var ingenting mindre än benäget för
att gifva sig ut i fredags e. m., då sjön antog
ett evanligt hotande utseende. Men vår re-
sande bjöd. de första han träffade 100 rdr
och för. denna summa, eller kanske något
mera, vågade tre båtförare och en fiskare för-
söket. Man var omtänksam nog att taga godt
med sig åf proviant, hvartill. den obekante
resanden icke minst bidrog medelst i hast från
en restauration reqvirerade matvaror, vin, öl
och ej för mycket briänvin. Efter det den
resande begifvit sig åstad, spredo sig i staden
åtskilliga rykten om hurusom. han lofvat hvar
och en af dem som skulle föra honom öfver
sundet 1,000 rdr eller att försörja deras hu-
strur och barn under dessas lifstid, om någon
olycka inträffade så att båtförarne omkommo
— och -han, förmodligen, sjelf blef räddad, o.
8, v. Vi veta icke om den gåtlike fremlingen
verkligen var så frikostig. Deremot försökte
vi inhemta hvem han kunde vara och tilläto
oss fördenskull att, på småstadsboars nyfikna
vis, titta på hans ressaker, och se der stod,
med prydliga bokstäfver prentadt: Herman
Annerstedt — London. — Således ingen mer
eller mindre än vår bekante konsul i Kina,
Enligt sent i fredags afton anländt telegram
gick färden så lyckligt, att de djerfve resan-
dene uppnådde Helsingör kl. half 8 på af-
tonen.
Vårdslös gäldenär. Handlanden Fi-
ip Edvard Eklund i Fegärde blef af Enån-
gers häradsrätt i Helsingland den 23 i förra
månaden, för visad vårdslöshet mot sina gälde-
närer, dömd att undergå en månads, fängelse.