derför yrkade rent afslag. Hr Spärre kunde
emellertid icke öfvertygas, icke ens af Jag-
komitåns auktoritet, att denna fråga vore
annat än en ekonomisk, hvarförutan han varmt
förde talan för landstingsinstitutionen, hvilken
borde omgärdas, så att den en gång kan ut-
vecklas och, blifva någonting annat än den
bittills varit. Genom landstingens medverkan
skall den ekonomiska lagstiftningen först kunna
fullt ändamålsenligt ordnas. Ur denna syn-
punkt anhöll han på det enträgnaste om bi-
fall till utskottets hemställan. Häri instämde
motionären i ämnet, hr Olof Larsson iNasta,
hrr Petter Andersson, Engman, Lundqvist,
Uhr och Ribbing, som ej kunde anse att det
här vore fråga om en lag af civil natur. Hr
Asker ville gå ännu längre iän utskottet och
få, der så behöfdes, olika förordning till och
med inom samma landstingsdistrikt, af hvil-
ken anledning och då sådant behof förefun-
nes på många orter han önskade att frågan
måtte återremitteras, ett yrkande som, ehuru
på andra skäl, äfven gjordes af hirr Almqvist
och Kolmodin, och som slutligen också blef
kammarens beslut med 108 röster mot 42,
som voro för afslag.
Byggnadseskyldighet af prest- 7
boställen.
Lagutskottets förslag om framställning till
k. m:t att den byggnadsskyldighet å prestbo-
ställen som nu åligger församlingarne måtte,
mot motsvarande förhöjning i öfriga förmåner
åt boställsinnehafvarne, öfvertagas af dessa
förkastades af kammaren hufvudsakligen på
den grund att det icke vore tillfredsställande
hvarken för församlingarne eller presterskapet.
I andra kammaren uppstod om detta gamla
tvisteämne en långvarig debatt, som börjades
af hr Sparre, hvilken reserverat sig mot ut-
skottets beslut och nu gjorde sig stort be-
svär att bevisa, att utskottets förslag i första
punkten — att församlingarne skulle und-
slippa byggnadsskyldigheten å prestboställen,
men i stiälleti gifva ökade förmåner åt bo-
ställsinnehafvaren, som borde åläggas samma
skyldighet — skulle bli mycket mer betun-
gande, De i ämnet väckta motionerna hade
icke varit i den syftning, som utskottets hem-
ställan, hvarför, äfvensom på åndra skäl, han
yrkade att det välmenta, men kortsynta för-
slaget måtte återremitteras. För återremiss
talade äfven hrr Rylander, Lithner, Gran-
lund, Jöns Pehrsson, Fredrik Pettersson,
Bjerkander, Carl Ifvarsson, Petter Anders-
son och Almqvist, hvilken sednare önskade
att utskottet måtte taga i öfvervägande, huru-
vida icke samma princip vid underhållet af
presterskapets boställen kånde göras gällande,
som vid de civila och militära boställena. Hr
ikolmodin ensam försvarade utskottet, hvare-
mot rent afslag påyrkades af hr Rundgren,
som ej visste af att några stridigheter under nu-
varande förhållanden uppstått mellan pastor
och församlingen, samt tillika anmärkte att
prestens ställning är helt annan än andra tjen-
stemäns; prestgården anses nemligen för för-
samlingens naturliga samlingsplats, och der-
för ha församlingarne äfven byggt mer och
rymligare än deras skyldighet varit. Många
stora svårigheter komme dessutom att upp-
stå, om presten skulle åläggas underhålla bo-
ställshusen eller af företrädaren nödgas lösa
öfverloppshus. Under sitt anförande anmärkte
denne tal. äfven det besynnerliga deri, om
riksdagen, Som nyligen fattat ett beslut, i af-
sigt att dermed bereda tillfälle för flera per-
soner, än hittills, att egna sig åt tjenstemannaba-
nan, nu straxt efteråt beslutade någonting som
ovilkorligen försvåra tjenstemäns ställning — ett
motiv, mot hvilket hr Gumcelius, i de orepre-
senterade främmande trosbekännarnes namn,
nedlade en protest. Kammaren beslöt åter-
remittera frågan i sin helhet till lagutskottet,
men då första kammaren afslagit betänkan-
det, har hon för närvarande förfallit.
x
Hr v. Essens motion om delning af Stock-
holmå län mellan Upsala och Nyköpings län,
hvilken motion blifvit af kammarens tillfälliga
utskott afstyrkt, förkastades af första kamma-
ren efter en kort diskussion, med 32 röster
mot 29. — Detta ärefide har ännu ej föreva-
rit i andra kammaren.
x
Bevillningsutskottets förslag, om mantals-
längdernas tidigare öfverlemnande från man-
talsskrifningsförrättaren m. m., behandlades
äfven af andra kammaren och återremittera-
des på yrkande af hrr Witt, Hagermark och
C. Tfvarson, hvilka önskade en fullständig re-
vision af mantals- och skattskrifnings-förord-
ningen. Första kammaren har ännu icke före-
haft ärendet.