Riksdags-Nyheter. Särskilda utskoitet för behandling af hr Palåtiders motion tillsattes i lördags, vid , sammanträdenas början, och utsågos till ledamöter deri: af första kammaren: hrr de Marg, OC. Ekman och Henning Hamilton, hvardera med 73, Nisser, B,. v. Platen, Skogman och H: Wachtmeister, hvardera med 72röster; af andra kammaren: hrr Adlerspårre och Palander 159, Vult von Steijern 158, Carlsund 101, Ola Månsson 94, Koskull 94 och Tjerhlund 92 röster. Närmast i röstetal var vice-talmannen Mannerskantz med 65 röster. Till. suppleanter. utsågos: af första kammaren: hrr Petre 62, Gyllenram 59, och. v. Koch 53; och af andra kämmaren: hrr Ten-ger 100, Petter Andersson 89 och Ljungman 85 röster, x Byggnadsekyldighet af tingshus och häradsfönKelse Sedan ofvannämnda val blifvit förrättadt, öfvergick första kammären till behandling af lagutskottets hemstillan om riksdagen ville hos k. m:t anhålla om utårbetande af ett förslag till sådana förändrade stadganden angående deltagande i byggnad och underhåll af tingshus och. häradsfängelse, att dessa åligganden blifva för medlemmarna af tingslagen, efter billiga grunder, gemensamma. mot detta förslåg uppträdde hr v. Möl er, Nordström, Sprengtporten, Tornerhjelm, Stjernblad och J.. O. Mösner. Desse tal. ansågo det orättvist och stötande på kommunism att taga bort en skuld, hvilande å vissa fastigheter, och utan ersättning kasta den på andra. Den enda utväg, som för frågans lösning borde. komma i fråga, vote en på billiga grunder hvilande aflösning. Hrr v. Gegerfelt, v. Geijer, v. Kock, Ekenman, Asplund oeh Lagerstråle erinrade å andra sidan att med förslaget mindre åsyftades att öfverflytta en börda från en lägenhet till ef annan, än att åstadkomma en rättvis och. billig lindring för den beskattade jorden genom att fördela en nu ensamt på densamma lagd börda på flera samhällets medlemmar. Riktigheten af denna princip hade för öfrigt för längesedan varit erkänd och. samma grundsats hade ock i vår lagstiftning under sednare tider blifvit följd. Utskottets heniställan afslogs emedlertid med 7T röster mot 20. Tnom andra kammaren gjorde hr Åkerhjelm, som gillade det resultat hvartill utskottet kommit, anmärkning mot ett af de anförda motiverna, nemligen att frågan kunde betraktas såsom privilegie-fråga, då adeln i sina privilegier blifvit befriad från byggande af tingshus; hr Sparre försvarade utskottets åtgärd att anföra detta motiv, vid hvilket han dock : för sin del ej strängt ville fasthålla. Hr Törnfelt anmärkte att, då presterskapet har den andliga uppbyggelsen vid fängelser och ting sig ålagd, borde det vara befriadt från den. matertiela. Kammaren biföll utlåtandet med uteslutande af det anmärkta motivet. Genom första kammarens beslut har frågan vid denna riksdag emellertid förfallit. Om ändring af stingselstadgan. Samma utskottsförsläg att det måtte medgifvas landstingen att, der behofvet fordrar, hos k. m:t göra framställning om ordnande af stängselskyldigheten efter andra grunder än deinu gällande förordning bestämda, samt åt. k. m:t att derom förordna, bekämpades af hr v. Gegerfelt .som ansåg stängselförordningen vara af civil, ej ekonomisk lags natur och att k. m:t såledås ej bord ega rätt att ensam utan riksdagens hörande vidtaga förändringar i densåmma. Hr Asplund talade för återremiss, hr Hasselrot för bifall. Såsom skäl för det sednare yrkandet anfördes hufvudsakligen att, om något borde betraktas såsom en ekonomisk; angelägenhet, så vore det stängselfrågor, hvilka man redan vid landstingsinstitutionens grundande ansåg böra höra till denna institutions befogenhet. Förslaget. åtteremittorades till utskottet med 41 röster mot 36. Äfven om denna fråga uppstod i andra kammaren en längre öfverläggning. Hr Sven Nilsson i Österslöf, som ifrigt motsatte sig bifall, anmärkte att hvad lagutskottet här föreslagit vore ej annat än att i lagstiftning gå tillbaka några hundra år eller till de särskilda landskapslagarne. Här vore det dessutom fråga om en lag af civil natur, hvilken regering och riksdag gemensamt skola stifta, och alldeles icke en ekonomisk lagstiftningsåtgärd, om hvilken k. m:t ensam eger att besluta, i hvilken sednare åsigt hr A Bergström inDr -. SR