Riksdags-Nyheter.
Särskilda utskoitet
för behandling af hr Palåtiders motion till-
sattes i lördags, vid , sammanträdenas början,
och utsågos till ledamöter deri: af första kam-
maren: hrr de Marg, OC. Ekman och Henning
Hamilton, hvardera med 73, Nisser, B,. v.
Platen, Skogman och H: Wachtmeister, hvar-
dera med 72- röster; af andra kammaren:
hrr Adlerspårre och Palander 159, Vult von
Steijern 158, Carlsund 101, Ola Månsson 94,
Koskull 94 och Tjerhlund 92 röster. När-
mast i röstetal var vice-talmannen Manner-
skantz med 65 röster.
Till. suppleanter. utsågos: af första kam-
maren: hrr Petre 62, Gyllenram 59, och. v.
Koch 53; och af andra kämmaren: hrr Ten--
ger 100, Petter Andersson 89 och Ljungman
85 röster,
x
Byggnadsekyldighet af tingshus
och häradsfönKelse
Sedan ofvannämnda val blifvit förrättadt,
öfvergick första kammären till behandling af
lagutskottets hemstillan om riksdagen ville
hos k. m:t anhålla om utårbetande af ett för-
slag till sådana förändrade stadganden angå-
ende deltagande i byggnad och underhåll af
tingshus och. häradsfängelse, att dessa ålig-
ganden blifva för medlemmarna af tingslagen,
efter billiga grunder, gemensamma. mot
detta förslåg uppträdde hr v. Möl er, Nord-
ström, Sprengtporten, Tornerhjelm, Stjern-
blad och J.. O. Mösner. Desse tal. ansågo
det orättvist och stötande på kommunism att
taga bort en skuld, hvilande å vissa fastighe-
ter, och utan ersättning kasta den på andra.
Den enda utväg, som för frågans lösning bor-
de. komma i fråga, vote en på billiga grunder
hvilande aflösning. Hrr v. Gegerfelt, v. Gei-
jer, v. Kock, Ekenman, Asplund oeh Lager-
stråle erinrade å andra sidan att med försla-
get mindre åsyftades att öfverflytta en börda
från en lägenhet till ef annan, än att åstad-
komma en rättvis och. billig lindring för den
beskattade jorden genom att fördela en nu
ensamt på densamma lagd börda på flera sam-
hällets medlemmar. Riktigheten af denna
princip hade för öfrigt för längesedan varit
erkänd och. samma grundsats hade ock i vår
lagstiftning under sednare tider blifvit följd.
Utskottets heniställan afslogs emedlertid med
7T röster mot 20.
Tnom andra kammaren gjorde hr Åkerhjelm,
som gillade det resultat hvartill utskottet kom-
mit, anmärkning mot ett af de anförda mo-
tiverna, nemligen att frågan kunde betraktas
såsom privilegie-fråga, då adeln i sina privi-
legier blifvit befriad från byggande af tings-
hus; hr Sparre försvarade utskottets åtgärd
att anföra detta motiv, vid hvilket han dock :
för sin del ej strängt ville fasthålla. Hr Törn-
felt anmärkte att, då presterskapet har den
andliga uppbyggelsen vid fängelser och ting
sig ålagd, borde det vara befriadt från den.
matertiela. Kammaren biföll utlåtandet med
uteslutande af det anmärkta motivet. Genom
första kammarens beslut har frågan vid denna
riksdag emellertid förfallit.
Om ändring af stingselstadgan.
Samma utskottsförsläg att det måtte med-
gifvas landstingen att, der behofvet fordrar,
hos k. m:t göra framställning om ordnande af
stängselskyldigheten efter andra grunder än
deinu gällande förordning bestämda, samt åt.
k. m:t att derom förordna, bekämpades af hr
v. Gegerfelt .som ansåg stängselförordningen
vara af civil, ej ekonomisk lags natur och att
k. m:t såledås ej bord ega rätt att ensam
utan riksdagens hörande vidtaga förändringar
i densåmma.
Hr Asplund talade för återremiss, hr Has-
selrot för bifall. Såsom skäl för det sednare
yrkandet anfördes hufvudsakligen att, om nå-
got borde betraktas såsom en ekonomisk; an-
gelägenhet, så vore det stängselfrågor, hvilka
man redan vid landstingsinstitutionens grun-
dande ansåg böra höra till denna institutions
befogenhet. Förslaget. åtteremittorades till
utskottet med 41 röster mot 36.
Äfven om denna fråga uppstod i andra
kammaren en längre öfverläggning. Hr Sven
Nilsson i Österslöf, som ifrigt motsatte sig
bifall, anmärkte att hvad lagutskottet här fö-
reslagit vore ej annat än att i lagstiftning gå
tillbaka några hundra år eller till de särskil-
da landskapslagarne. Här vore det dessutom
fråga om en lag af civil natur, hvilken rege-
ring och riksdag gemensamt skola stifta, och
alldeles icke en ekonomisk lagstiftningsåtgärd,
om hvilken k. m:t ensam eger att besluta, i
hvilken sednare åsigt hr A Bergström in-
Dr -. SR