Utrikes-Nyheter.
Från Påris meddelas att regeringen nu
synes börja inse nödvändigheten af att upp-
lösa den. nuvarande lagstiftande församlin-
gen och föranstalta nya val. Vi veta huru
föga böjd Ollivier Varit för ett sådant steg;
han har trott och hoppats att han skulle
kunna tillfredsställa de missnöjde genom
ätt ideligen framkomma med reformförslag
än i den ena än i den andra riktningen.
Men icke dess mindre har oppositionen fort-
farit att påyrka kammarens upplösning, för-
klarande att endäst den åtgärden kunde be-
visa det regeringens liberalism vore verklig.
Öfverallt i landet, skrifver en korrespon-
dent, begynner man bli otålig, och äfven
i Paristidningarne framträda stormfåglar
som sjunga: Hittills har kabinettet åda-
galagt mycket mod och dess chef en stor
talang, men mod och talanger äro ej nog;
det behöfyves också förutseende och om-
tanke. Den 15 februari afgafs den första
interpellationen om lagstiftande försämlin-
gens upplösande. Den tillbakavisades ge-
nast af Emile Ollivier. Men ni må icke
tro att frågan kommer att dervid få bero.
Inom sjelfva ministören lärer den åsigten
alltmera utbreda sig, att med en måjoritet,
sådan som den nuvarande kammarens, in-
gen trygghet finnes för den parlamentariska
styrelsen, Daru, Buffet och Louvet äro,
det kan jag på det bestämdaste försäkra
er, fast beslutna att bringa upplösninged
på tal inom konseljen. De skulle redan hå
gjort det, om de icke fruktat att Olivier,
Valdrome, Richard, ja till och med Sgris,
skulle lemna dem i sticket. Olliviers vän-
ner påstå emellertid att äfven han numera
anser kammarens upplösning icke kunnå
undvikas, men att han ej vill i detta afse-
ende alltför mycket söka inverka på kejsa-
ren, emedan han hoppas att denne med tiden
skall af sig sjelf öfvergå till hans mening.
För närvarande skulle Napoleon III endast
nödd och tvungen gå in på saken.4
I nästan alla protestantiska länder pågår
för närvarande en rörelse, som afser helt
enkelt en i öfverensstämmelse med text-
kritikens resultater verkställd ny öfver-
sättning af bibeln, I dagarne ha de en-
gelska biskoparne haft ett sammanträde,
hvarå de blifvit ense om nödvändigheten
af bibelrevisionen. De engelska tidnin-
garne äro enstämmiga i sin belåtenhet
häröfver. ,Daily News säger: Man måste
taga itu med detta verk. De enskilda bi-
belupplagor, som utgifvits af personer, hvil-
ka studerat denna bak, hafva banat väg för
en revision och skola börja att göra ondt,
om den stora revisionen för länge uppskju-
tes, ty de skola undergräfva folkbibelns an-
seende. — y,Timest menar, att det lej kan
vara annat än skadligt, om ställen i bibeln
hvilka kritici veta vara förfalskade, och öf-
versättningar, som äro notoriskt oriktiga,
skulle fortfarande framläggas för folket med
hela kyrkans sanktion. — Pall Mall Ga-
zette yttrar, att hvilka åsigter man än må
hysa angående den hel. skrift, så kan det
likväl endast råda en mering bland liberalt
bildåde Män angåckde vigtenaf en noggrann
öfversättning. Våra öfversättare gjorde det
bästa de kunde vid en tid, då många af de
hjelpkällor, vi ega, till en sorgfällig uttolk-
ning af texten voro helt och hållet okända,
men det finnes ej något skäl, hvarför viic-
ke skulle fullständiga deras arbete med stör-
re kunskaper. Det finnes ställen i Gamlå
testamentet, särskildt i psalmerna och proj
fetiorna, hvilka, sådana de för närvarande
stå der, äro helt och hållet utan mening;
det finnes andrå som göra ett fullkomligt
falskt intryck. I Nya testamentet finnes
det många ställen, på HKvilka dogmer äro
bygda och öfver hvilka predikbingar hållas,
de der icke finnas i den sinäitiskå codex
hvilken är def äldsta af de handskrifter,
vi ega.
Telegrafnyheter.