Justitie-statsministern hr
de Geers yttrande
under debatten i Första kammaren om utvid-
gade rättigheter åt främmande religionsbe-
kännare var af ungefär följande lydelse:
Om den föreslagna grundlagsförändringen
innebure, att främmande kristne och mosaiske
trosbekännare skulle erhålla rätt att utan allt
afseende på deras trosbekännelse befordras
till alla de tjenster i staten, från hvilka de
icke vidare skulle vara genom grundlagen ute-
stängde, så skulle jag för min del hysa be-
tänklighet att antaga detta förslag. Men jåg
kan icke tro detta vara fallet. Först och
främst vill jag icke erkänna någon rått för
hvem det vara må att befordras till statens
embeten — och 28 3 R. FE. afser icke att till-
försäkra någon enskild en gådan rätt, utan
att bestämma de inskränkningar i konungens
rätt att välja embetsmän, som grundlagen an-
sett nödiga för att betrygga statens intresse
att få goda embetsmän. : Vidare är det uppen-
bart att för att kunna erhålla en tjenst är det
icke nog att ega skicklighet uti de göromål i
allmänhet som tillhöra denna tjenst. Det må-
ste också tagas i betraktande, huruvida man
blifver mindre skicklig i en del af dessa gö-
romål och ännu mera, om man är alldeles
oförmögen att uppfylla dem; vare sig att denna
oförmäga är cen följd af personens oskicklig-
het eller-en följd af grundlagens bud attiecke
med denna del af embetet sig befatta. -Här-
af följer också att i samma mån som till ett
embete . höra många och: vigtiga funktioner
som angä religionsmål och religionsundervis-
ning, så måste främmande religionsbekännare;