riktadt skott hade han väl sluppit från björ-
nens famntag, men först efter hård strid. Den
olycklige unge mannen är utan medvetande,
och läkaren vågar ej ansvara för hans lif.
Han är en landsman till er. Han besökte oss
i fjol en längre tid och tillvann sig allas
vänskap.
Jag förstod om hvem det var fråga och
följde hastigt med till den sjukes rum.
Min muntre reskamrat från de sednaste da-
garna låg utsträckt på sängen och stirrade
framför sig med ett vildt, feberaktigt uttryck
i de djupa, mörka ögonen. Det stora skäg-
get lät ansigtets dödsblekhet ännu mer fram-
träda, och hans linne var fullt af blodfläckar.
Då jag inträdde, ljusnade hans blick, liksom
hade han kännt igen mig, och han reste sig
upp i sängen, men han försjönk åter i ett
medvetslöst febertillstånd.
Vid ett litet bord framför sängen satt lä-
karen och ordinerade, och bredvid hufvudgär-
den låg Agnes på knä, med hufvudet hyi-
lande på kuddarna.
Nu var det icke svårt att gissa, hvarför
hon hade gråtit, då jag första gången såg
henne,
Min stackars vän, för hvars lefnadslust nä-
stan hela verlden var för trång, skulle såle-
des kanske finna en förtidig graf iden trånga
kyrkogården i en af Norges trånga dalar,