-
s LL .
Den förmenta prinsessan.
Lektor Carl Norrby har, genom Dagligt
Allehanda, till varning meddelat allmänhe-
ter följande märkliga berättelse:
Sedan många år har både i Stockholm och
på flera ställen i landsorten äfvensom i Fin-
land: (Åbo) uppträdt ett numera öfver medel-
åldern kommet fruntimmer, hvars hemlighets-
fullhet och i allmänhet besynnerliga uppförande
ådragit henne en uppmärksamhet, som icke
alltid varit af grannlaga natur, men äfven
ofta röjt ett uppriktigt och lifligt deltagande.
Hon har kallat och kallar sig fortfarande
fröken Helga De la Brache. Oaktadt hon i
äfseende på allt, som rörde hennes person och
lefhadsomständigheter, gifvit sig skenet af en
vätrsamhet och förgsigtighet, som man eljest
är övan att finna endast hos politiska flyktin-
gär i en farlig omgifning, har hon dock sällan
eller aldrig underlåtit att för personer, med
hvilka hon kommit i närmare beröring, fram-
kästa betydelsefulla vinkar om sin höga börd
och sina förnäma relationer. För dem åter,
i hvilka hon trott sig kunna påräkna passande
verktyg för sina väl beräknade planer, har
hon ej tvekat att fullständigt yppa beskaffen-
heten af den vigtiga hemlighet, som vore för-
bunden med hennes person. Hufvudsumman
af den berättelse, som då vanligen med stor
liflighet och med uttrycket af en djupt olyck-
lig, Hvilken dignar under tyngden af smärt
samma minaen, framställdes, har i allmänhet
varit följande: Hon, fröken De la B., vore
f..d. konung Gustaf den fjerde Adolfs äkta
dotter med drottning Fredrika. Hennes höga
föräldrar hade i hemlighet genom vigsel i ett
schweiziskt kapell återknutit den förening,
som. år 1812 blifvit upplöst, och hon, frukten
af detta förnyade äktenskap, vore omkring
1819 eller 1820 född i Lausanne, der hon un-
der sin moders uppsigt, om ock ej hos henne
sjelf, tillbragt sina första barnaår. Förmod-
ligen år 1825 kom hon till Sverige för att
Uppfostras af prinsessan Sofia Albertina, dock
af egna medel, skänkta eller deponerade af
hennes -slägtingar. Redan året derpå åter-
hemtades hon döck på sina föräldrars önskan
till Schweiz, der hennes moder likväl snart
dog. : Förskjuten af sin höga slägt, blef hon
år 1828 af f. d. konuegen sjelf i hemlighet
förd till Sverige och till prinsessan Sofia Al-
bertina. Men vid prinsessans kort derefter
timade död skickades hon enligt då gällande
svensk lag (!) till Wadstena hospital. Menin-
gen härmed syntes hafva varit, att hon skulle
kunna förklaras för vansinnig, i fall hon kom-
mit i tillfälle att för någon yppa sin börd.
Wadstena hölls hon inspärrad till år 1834, då hon
efter en tids vistelse vid Manilla, der hon genom
behandling af d:r Säve befriades från en i
fängelset ådragen ögonsjukdom, som hotade
henne med blindhet, öfverlemnades åt gref-
vmman Wetterstedts vård eller, enligt en -an-
nan version, rent af upptogs i excellensen
Wetterstedts hus för att der uppfostras. År
1835 fördes hon till Slesvig, der hon konfir-
merades, vistades sedan hos sina höga släg-
tingar i Baden, men återfördes redan 1836
till Stockholm, der hon hölls strängt afskild
från umgänge med, andra menniskor eller i
ett slags arrest. År 1837 råkade hon i ett
upprördt ögonblick (det var vid tidningen om
Gustaf Adolfs död) att förråda sin börd, och
nu. började för henne en tid af de svåraste
lidanden. :Af de maktegande (naturligtvis i
ell hemlighet) förklarad för vansinnig, inspär-
rades hon ånyo i Wadstena hospital, hvari-
från hon likväl det följande året med biträde
af en numera-afliden Upsalaprofessor lycka-
-des-rymma, Under de mest förvånande om-