VWäfnadsindustriens upprin-
nelse inom Nlark
torde för flertalet af våra läsare vara okänd
hvarför en liten historik öfver densamm:
ej bör sakna intresse i en tid, då så myc
ket skrifves och verkas för införande a
den välsignelsebringande husslöjden. Vi lån:
derför ur en korrespondens till Göteborgs:
Handelstidning följande uppsats:
Det är icke längre tillbaka än i början ai
detta århundrade som denna industri, hvilker
skapat millionärer bland förläggarne och be
redt tustntals familjer utkomst, uppstod der
igenom, att några bönder och torpare under
resor till Göteborg i hushållsangelägenheter
fingo reda på att der fanns bomullsgarn, hvil-
het med mera lättnad än linet kunde bear-
betas till slitlärft samt användas billigare till
husbehof och vid försäljning lemna bättre för-
tjenst. Några bundtar inköptes på försök,
och resultatet blef godt; man köpte allt mer
och mer, men sällan vågade någon uppköpa
mer än 2 eller 3 bundtar på en gång, hvilka
väfdes af hustru och barn samt försåldes af
mannen på de närmaste marknaderna, hvilka
dock snart blefvo för inskränkta för den stigande
tillverkningen, så att husfadren sökte längre
alägsna platser för sina varors afsättning samt
:med den stigande efterfrågan äfven ökade in-
köpet af garn, som numera icke af den hem-
mavarande familjen hann arbetas, hvarigenom
de så kallade förläggarne uppstodo på det
sätt, att den numera till handelsman förvand-
lade bonden eller torparen till sina grannar
utlemnade garn, hvilket mot betalning för aln
eller för stycke förvandlades i klädningstyger,
dukar eller bomullslärft. Förläggaren fick
snart öfning och vana vid handeln samt reda
på de mönster, som hade mesta efterfrågan,
och utvidgade än ytterligare sin affär, som
småningom uppdrefs så, att grosshandlaren i
Göteborg fann sin fördel att på platsen sjelf
afsätta sitt garn och uppbära sina liqvider.
Man berättar ännu om den aflidne grosshand-
laren Wilhelm Röhss, hvilken i dessa affärer
åtnjöt stort anseende och förtroende bland
garnnppköparne, att han under en dylik resa
till Kinna by, då han till sonen af gumman i
Stimmemad — samma gumma som af OCarl
XIV Johan fiek en större guldkedja i anled-
ning deraf att hon var den första som bör-
jade med bomullsväfnad — Sven Eriksson,
sedermera egare af Rydboholm med dess stora
fabriker, försålde ett helt lass garn, bestående
af 80 bundtar, hvilket förut aldrig inträffat,
yttrat, att han ansåg denna affär vida mera
storartad då,än när han ett par årtionden der-
efter sålde 2,000 bundtar, hvilket då hade
blifvit en vanlig sak. På sådant sätt uppstod
och utvecklades denna industri, som numera
genom förändrade förhållanden och maskin-
kraftens användande gått något tillbaka, men
som lemnat en anvisning och många beak-
tansvärda lärdomar efter sig för dem, som
vilja söka verka i det syftet att uppkalla hus-
slöjder.
rs TAR An ng mange VAN ED Nr et LA dr) I nn SL yst eng man 0 kn