ger en mellanstämma.
m
Följande bidrag till fångvårde-
frågan är lika sorgligt som karakteristiskt.
Två tjufvar undergå för närvarande i Engel-
holm ransakning för sina bedrifter. Häromdagen
voro de upphemtade till förhör, och då någon
i rättens förmak, dit de tilltalade fördes me-
dan domstolen öfverlade om deras blifvande
ödej- beklagade den ena, derför att han så
der oskyldigtvis satt häktad, svarade han mun-
tert: Åh, strunt... det går ingen nöd på
mig... jag har eget varmt rum med försvar-
lig möblering och egen ingång... ferm upp-
passning, rena, snygga kläder och god kost
jemte dryckjom till husbehof... dagligen tar
jag min promenad under Guds klara eller
mulna. himmel; och skulle någon vara nog dum
att derunder söka öfverfalla mig, är jag säkert
skyddad på alla sidor... ingen vågar föro-
lämpa mig med hvarken ord eller åthäfvor . ..
jag sysselsätter mig med läsning, när det så
lyster mig — skada blott att inte kronan
också består oss Fäderneslandet och Söndags-
Nisse.
En trollkäring säges vara bosatt i
Rebbelberga i Skåne, der hon lärer utöfva sin
sataniska, trolldomskonst på ett sätt som hos
en. del bland, folket framkallat stor fruktan
och afsky för den räliga hexan. Engelholms
tidning har af personer från nämnde socken
hört berättas förunderliga saker om bemälda
qvinga, och tidningens sagesmän äro fullt öf-
vertygade om att trollkäringen förmår utföra
de besynnerligaste gerningar i trolldomsväg.
För ej längesedan infann sig gumman hos nå-
gon i Rebbelberga och bad om litet mjölk;
man vägrade gifva henne det begärda — och
kort, tid. derefter lågo 2 kor döda i fähuset
hos. den, som nekat gifva käringen mjölk. —
En ung.man hade en gång förargat trollkärin-
gen; strax råkade han i sådan sinnessjukdom,
att han gick och dränkte sig. — En gång nöp
trollqvinnan en Rebbelberga-jungfru i högra
foten — och 2 timmar derefter uppsvullnade
jungfrung fot och ben ända upp till knäet.
— En annan gång spottade den grufliga he-
xan en hederlig man i ansigtet, och ögonblick-
ligen föll karlen i vanmakt samt började der-
efter: yra, — Såsom bevis på trollqvinnans
stora makt: anföres ytterligare, att hon endast
genom en blick på en skenande häst kan för-
må denne att tvärt stanna, samt att hon ge-
nom; att. med sitt venstra lillfinger vidröra en
oxeg. högra horn kan bringa kreaturet i det
förfärligaste- raseri — hvarefter det förtrol-
läide hornet efter tre dagar affaller, och då
är det mjukt som vax.
Till heder för Rebbelberga-boerne må näm-
nas, att icke många tro på trolleri, men nå-
gra finnas verkligen, som gå och inbilla sig
att ännw år 1870 trollkäringar äro till.
Det skulle icke skada om hrr Westenius
eller doktor: Lilja tittade upp till socknen
och hölle. föredrag om trolldomsväsendet
och :om vissa menniskors vantro,