FiJules Simon uppträdde också, såsom La France i sitt ofvananförda yttrande antydt. Hans tal hölls torsdagen i förra veckan och var särdeles glänsande. Vi meddela härnedan slutet af hvad han: sade: I tilläggen er rätt att utdela och fördela rikedomen; I viljen skänka förmögenhet åt Rouen och Mihlhausen, men de ecus I gitven dem tagen I med. våld från de utarmade jordbruksdistrikten. Det tillkommer er ej att sitta eriförsynens ställe, och när I gören det, när I förmenen er kunna undanhålla eller gifva den eller den industrien arbetet, hvad skolen I svara arbetaren, som kommer och af eder begär. ja fordrar arbete? I kunnen ej svara honom. Men jag skall svara honom, jag, emedan jag är tribandlare, och jag skall säga honom att jag vill gitva alla friheten till arbete, men att jag ej gör mig till utdelare af något och ej vill genom konstlade lagar bli en grotesk karrikatyr af försynen. Alla friheter iro systrar. Om vi ha handelsfriheten, skola vi ha de andra, och vi skola ha dem under goda förhållanden, ty den menniska som arbetar går i den sanna frihetens, den från ordningen oskiljaktiga frihetens skola. -Alla fordra i likhet med mig friheten, och hennes oundgingliga vilkor, treden. Men så länge vi vid våra griinser ha en armå, tullbevakningens arm6, skall brödraskapet mellan folken vara omöjligt. Men när folken endast blifva hvarandras konkurrenter, och ej längre hvarandras fiender, försök då föra krig! Det skall helt enkelt bli omöjligt. Det är genom arbetets och handelns frihet som frihetens framtid skall grundas och som vi skola göra lut på kriget. I de högre franska förvaltningskretsarne förestå stora förändringar. Man väntar dagligen ett dekret, hvarigenom ett betydligt antal af prefekterna entledigas och ersättes med nya. Inrikesministern skall ha haft någon svårighet att erhålla lämpliga kandidater. Han vände sig först till de mest ansedda journalisterna och litteratörerna, af hvilka Hervey, Mitchell, Edmond About, Cucheval, Clarigny, m. fl. erhöllo anbud, att ingå i denna gren af den högre administrationen. Men de afsade sig denna ära. Han har nu i stället rekryterat sin personal bland det yngre advokatståndet. Såsom efterträdare åt den som Rouhers hejduk bekante S:t Paul i Norddepartementet nämnes on af. det liberala partiets mest uppburne män, Lambrecht, som vid de sednaste valen föll igenom för en regeringskandidat. Prins Pierre Bonaparte har i ett bref till Poys förklarat alla de uppgifter man låtit honom göra beträffande händelsen i Auteuil för ogrundade. Den byggnad i conciergerict, ler prinsens fängelse befinner sig, var en sång känd under namnet Ceesars torn. Det rade ingon utgång åt kajerna, och dess srundmurar sköljdes af Seinen. Omkring:år 1574 hette det Montgomery-tornet, emedan srefve Montgomery, som i ett tornerspel lädade Henrik II, der satt fången, Vid insången mellan Klockoch Ceesar-tornet voro le hålor, der de olyckliga offren för politicen eller någon annan intrig lefvande be;rofvos. I Montgomery-tornets jordvåning ro två mindre rum och. en salong, som vanigen utgöra bostad för conciergeriets direkör. I den sednare sitter nu prins Pierre om fånge. Denna salong är byggd i korswvalfsform. Två små fönster med starka aller insläppa ej mycken dager. Möbleingen är mycket enkel. Prinsen har ingen gen betjening, utan får nöja sig med den ppassning, som lemnas af conciergeriets eget olk. ÖAR