Riksdagens festa medlemmar äro anlända, och många af andra kammarens ledamöter besökte i går afton riksdagens klubb för att återse gamla bekanta och lära känna nya medbröder. Riksdagen sammanträder under mer än vanligt goda förhållanden. Ingen endå fråga af beskaffenhet att vara den dominerande, den allas sinne upptagande beherrskar situationen. Riksdagen torde komma att företrädesvis egna sina krafter åt förbättring af ekonomiska lagar och inrättningar. Det är desto mindre utsigt att riksdagen kommer att utföra några storverk; hvarken i ett eller annat afseende, eller att verkställa några väl behöfliga genomgripande reformer, som största delen af andra kammarens män icke förr varit representanter och följaktligen är främmande för riksdagsarbetena samt behöfver sätta sig in i deras gång för att kunna synnerligen inverka på frågornas behandling. Utskottsvalen komma sannolikt inom andra kammaren: att beherrskas af de gamla riksdagsmännen, af hvilka de som tillhöra landtmannapartiet hafva största sammanhållningen, emedan de ega en chef — till och med två, under det att den andra upplysta och mera frisinnade delen af kammaren saknar någon sådan. Det är dock ati förmoda att landtmannapartiet, dels i anseende till bristen på egna förmågor och dels för att icke spänna bågen för starkt, skall lemna ett försvarligt antal platser åt intelligenspartiet och mera framstående nya män. Då man genomgår listan på andra kammarens ledamöter kan man icke undgå att erfara en känsla af mycken saknad, då mån der ej återfinner namnen Björck — den i våra statsfinanser, i administrativa förhållanden, i den civila lagstiftningen, i bankväsendet, ij landets ekonomi mest bevandrade, i kunskapernas djup och omfattning lika sällsynterepresentanten från Göteborg; Jonas Andersson och Carl Anders Larsson från Östergötland, den ena lika utmärkt för sin lugna klarhet som den andre för sin oförfärade öppenhet, förenad med goda insigter i många fack; Ridderstad från samma län, icke så praktiskt skicklig som de tre förstnämnda, men glödande varm för allt ädelt och upphöjdt och ofta med äkta siareblick upprullande framtidens förlåt för sina samtida; Svensgn från Kalmar län, hushållsam med statsmedel, men aldrig med sitt eget arbete för stora kulturfrågor. Måtte emellertid det arbete som nu begynner lända till fäderneslandets gagn och bringa åt verkställarne deraf efterkommandes välsignelse!