Ofversigt af den europeiska varu-
och penningmarknaden 1869.
Det förflutna året, betraktadt ur affärs-syn-
punkt, hade icke att framvisa några händelser
af genomgripande betydenhet. Tillgången på
penningar var i det närmaste under hela året
god, emedan företagsamheten inom affärsverl-
den ötver hufvud taget var obetydlig; den
försigtige affärsmannen har bibehållit —
om vi så fåuttrycka oss — en väpnad neutra-
litet; han har med misstroende bedömt den
politiska situationen och föredragit att ha si-
na kapitaler i bankerna eller att använda dem
till diskontering äfven mot den lägsta ränta
framför att våga sig in i större kommersi-
ela eller industriela företag. De fruktade po-
litiska omstörtningarna ha emellertid ej inträf-
fat under 1869, och den allmänna stämningen
inom affärsverlden synes nu vara, att förhål-
landena mot slutet af förra året hvilade på
en sundare basis och att vi möjligen under
1870 gå en lifligare och solidare period till
mötes.
Den vigtigaste och mest ingripande händel
se i varuhandeln under förra året var obetin-
gadt den stora kaffekonjunktur på våren, som
utgick från Holland med det stora handels-
maatschaapejet i spetsen och hastigtutbredde sig
öfver hela Europa samt väckte ett hittills nä-
stan exempellöst spekulationsraseri, hvilket i
hast uppdref priset till en svindlande höjd.
Hela verlden spekulerade i kaffe: stora hus
och små hus, — kaffehandlare så väl som
personer, hvilka förut aldrig befattat sig med
denna artikel.: Verkan häraf uteblef icke hel-
ler, den lät icke en gång länge vänta på sig,
och blef så mycket mer förödande, som pris-
fallet kom så plötsligt och i så våldsam ut-
sträckning, att någon försäljning under en
längre tid blef omöjlig.
Vexelbörserna voro under hela året i ned-
gående i följd af den goda skörden i nästan
alla europeiska länder, men äfven på grund
af den utomordentligt stora tillförseln från
Nordamerika och Chili.
År 1869, liksom under de föregående åren,
utbjödos i penningmarknaden ganska många
större lån till teckning. Vi nämna några af
dessa, med förbigående af de gvenska lån
som upptagits (18 millioner för riksgäldskon-
toret, placerade i London) och utan anspråk
på uttömmande fullständighet. I januari
sökte och erhöll Madrids kommun ett 3-
procents premielån å 42la millioner frank
till 60 procent. I mars utfärdades inbjud-
ving till teckning af ett nytt ryskt 5 procents
jernvägslån på 2la millioner pund sterling
till omkring 70 procent. — Under de sedna-
ste 3 åren har Ryssland upplånt omkring 40
millioner pund sterling (omkring 720 millio-
ner. rdr svenskt) till jernvägsanläggningar. — I
april framlades inbjudningen till teckning af
omkring 11 millioner pund sterling i 4-pro-
cents obligationer för Petersburg—Moskwa-
jernvägens riäkning; emissionspriset var 63!a
procent. I samma månad upptog spanska re-
geringen ett 3-procents lån på omkring 270
millioner frank till antingen 261, eller 294
procent, beroende på om: räntan var betalbar
endast i Spanien eller äfven i utlandet. Isam-
ma månad tecknades ytterligare 112 million
pund sterling i ett rumäniskt jernvägslån. I
maj inbjöds i Tyskland till teckning af 3 mil-
lioner thaler 4!1a procent garanterade aktier i
det thäringska jernvägsbolaget till 8814, och
i juni till teckning af 8 millioner gulden 5-
procents prioritets-obligationer i det förenade
sydösterrikiska, lombardiska och central-itali-
enska jernvägsbolaget å 90 procent. Inovem-
ber sökte Portugal ett 3-procents lån å 12
millioner pund till 32:12 och i samma månad
inbjöd Italien till teckning af 130 millioner
frank till 73,00, hvilka skulle mottagas till pati
1 liqvid för domäner och vara återbetalda till