ww UL AJAVM me SEE VE SN Den politiska stämningen i franska armen beskrifves sålunda i Frankfurter Zeitung: Det är intet tvifve om att armån ingalunda står utom den stora frihetsrörelse, som gripit omkring sig i Frankrike. Den politiska strömmen har mäktigt inverkat på kåren. Hittills har det ej lyckats någon regering att isolera armån d. v. s. helt och hållet afsöndra densamma från nationens öfriga elementer. När rekryten tager på sig uniformen, betraktar han icke denne alldeles såsom kejsarens rock, utan såsom ett emblem af Frankrikes vapenmakt. Han anser sig följa en nationel, icke blott en monarkisk känsla genom att inträda i armån. I kårens ögon står Frankrike utom och öfver alla regeringar, huru dessa än må kalla sig. Franska hären kan derför aldrig motstå den7allmänna meningens inflytelse; den kan icke vara känslolös för hvad som rörer sig innerst i nationens hjerta. För närvarande har verkligen inom de i Paris förlagda trupperna uppstått en liflig rörelse, som sträcker sig från den simple soldaten ända upp till de högsta officerarne. Tsynnerhet bland arbetarne i Belleville och Banlieu har en synnerligen stark omvändelseifver varit rådande. Man har på allt sätt sökt hos sina i krigstjenst varande bröder, slägtingar och vänner ingjuta samma politiska åsigter, som man sjelf hyser. Också ha cheferna för de särskilda kårer, hvaraf garnisonen i Paris består, i sina rapporter omtalat de oroande framsteg, som Comstörtnings-idgernatt gjort bland trupperna, det kejserliga gardet icke ens undantaget. Om man således icke får tro att en militärisk sammansvärjning, såsom man påstått, varit i gång, kan man åtminstone med bestämdhet antaga att armen lifligt deltager i den andliga rörelse, som genomgår Frankrike. ko or Att bilda ett internationelt förbund är den uppgift, med hvars lösning Europas fritänkare för närvarande sysselsätta sig. Från norra Tyskland, Baden, Hessen, Wirtemberg, Bayern, Österrike och Ungern ha förklaringar afgått, hvari fritänkarne ansluta sig till denna plan. I den för ändamålet bildade föreningens stadgar heter det, bland annat: Var religion bör icke längre vara öfvernaturlig, utan realistisk och social; den bör ha sin grund i utbildandet af såväl den enskilda menniskans som samhällets lif, således i det jordiska, icko i det oändliga. Den skall ej till de nu bestående religionerna förhålla sig såsom en sckt, utan såsom en helt ny religionsart. Enligt stadgarnes första 2 tillhöra fritänkarne ieke någon existerande kyrkas trosbekännelse; dock äro de pligtige att ej uppträda fientligt gentemot någon kyrka eller att direkt locka medlemmar af något trossamfund till att lemna dess sköte. De skola verka endast genom exemplets makt. Fritänkarnes högtider äro enligt 7:de 2 följande: 1:0) nyårsfest den 1 januari; 2:0) vårfest den 21 mars; 3:0) sommarfest den 21 juni; 4:0) höstfest den 21 september och 5:0) vinterfest den 21 december. På dessa högtidsdagar skall på samfundets bekostnad gifvas en festmåltid för rika och fattiga äfvensom ett allvarligt dramatiskt skådespel och en allmän folkfest. Om ryska kejsarens helsotillstånd ha länge de mest motsägande rykten varit gängse. Under sådant förhållende kan det icke vara utan intresse att erfara hvad derom yttras i medicinska skriften Lancet: Den åkomma, af hvilken kejsar Alexander lider, är intet annat än mjeltsjuka, ett inom ryska familjen ärftligt ondt, ytterst svårt att bekämpa. Efter hvad man säger, händer det ofta, att kejsaren, hvars kraftiga och friska yttre betydligt förändrats, visar tillbaka den föda, som bjudes honom, och undandrager sig allt umgänge med den Yttre verlden. undvikande till och med de