ww UL AJAVM me SEE VE SN
Den politiska stämningen i franska armen
beskrifves sålunda i Frankfurter Zeitung:
Det är intet tvifve om att armån ingalun-
da står utom den stora frihetsrörelse, som
gripit omkring sig i Frankrike. Den poli-
tiska strömmen har mäktigt inverkat på kå-
ren. Hittills har det ej lyckats någon re-
gering att isolera armån d. v. s. helt och
hållet afsöndra densamma från nationens
öfriga elementer. När rekryten tager på
sig uniformen, betraktar han icke denne all-
deles såsom kejsarens rock, utan såsom ett
emblem af Frankrikes vapenmakt. Han an-
ser sig följa en nationel, icke blott en mo-
narkisk känsla genom att inträda i armån.
I kårens ögon står Frankrike utom och öf-
ver alla regeringar, huru dessa än må kalla
sig. Franska hären kan derför aldrig mot-
stå den7allmänna meningens inflytelse; den
kan icke vara känslolös för hvad som rörer
sig innerst i nationens hjerta. För närva-
rande har verkligen inom de i Paris för-
lagda trupperna uppstått en liflig rörelse,
som sträcker sig från den simple soldaten
ända upp till de högsta officerarne. Tsyn-
nerhet bland arbetarne i Belleville och Ban-
lieu har en synnerligen stark omvändelse-
ifver varit rådande. Man har på allt sätt
sökt hos sina i krigstjenst varande bröder,
slägtingar och vänner ingjuta samma politi-
ska åsigter, som man sjelf hyser. Också ha
cheferna för de särskilda kårer, hvaraf gar-
nisonen i Paris består, i sina rapporter om-
talat de oroande framsteg, som Com-
störtnings-idgernatt gjort bland trupperna,
det kejserliga gardet icke ens undantaget.
Om man således icke får tro att en militä-
risk sammansvärjning, såsom man påstått,
varit i gång, kan man åtminstone med be-
stämdhet antaga att armen lifligt deltager i
den andliga rörelse, som genomgår Frank-
rike.
ko or
Att bilda ett internationelt förbund är den
uppgift, med hvars lösning Europas fritän-
kare för närvarande sysselsätta sig. Från
norra Tyskland, Baden, Hessen, Wirtem-
berg, Bayern, Österrike och Ungern ha för-
klaringar afgått, hvari fritänkarne ansluta
sig till denna plan. I den för ändamålet
bildade föreningens stadgar heter det, bland
annat:
Var religion bör icke längre vara öfverna-
turlig, utan realistisk och social; den bör ha sin
grund i utbildandet af såväl den enskilda
menniskans som samhällets lif, således i det
jordiska, icko i det oändliga. Den skall ej
till de nu bestående religionerna förhålla
sig såsom en sckt, utan såsom en helt ny
religionsart.
Enligt stadgarnes första 2 tillhöra fritän-
karne ieke någon existerande kyrkas tros-
bekännelse; dock äro de pligtige att ej upp-
träda fientligt gentemot någon kyrka eller
att direkt locka medlemmar af något tros-
samfund till att lemna dess sköte. De skola
verka endast genom exemplets makt. Fri-
tänkarnes högtider äro enligt 7:de 2 följan-
de: 1:0) nyårsfest den 1 januari; 2:0)
vårfest den 21 mars; 3:0) sommarfest den
21 juni; 4:0) höstfest den 21 september och
5:0) vinterfest den 21 december. På dessa
högtidsdagar skall på samfundets bekostnad
gifvas en festmåltid för rika och fattiga
äfvensom ett allvarligt dramatiskt skådespel
och en allmän folkfest.
Om ryska kejsarens helsotillstånd ha länge
de mest motsägande rykten varit gängse.
Under sådant förhållende kan det icke vara
utan intresse att erfara hvad derom yttras
i medicinska skriften Lancet:
Den åkomma, af hvilken kejsar Alexan-
der lider, är intet annat än mjeltsjuka, ett
inom ryska familjen ärftligt ondt, ytterst
svårt att bekämpa. Efter hvad man säger,
händer det ofta, att kejsaren, hvars kraf-
tiga och friska yttre betydligt förändrats,
visar tillbaka den föda, som bjudes honom,
och undandrager sig allt umgänge med den
Yttre verlden. undvikande till och med de