Naturvetenskapligt.
Växternas spridning.
Hur beundransvärd är icke den omsorg,
med hvilken naturen vakar öfver fruktens
utveckling! Hvad kan väl vara bättre
gömdt än valnötens söta kärna, som icke
endast omgifves af en bitter, läderartad
hud, utan också af ett benhårdt skal; och
ligger icke -kastanjen nästan lika bra gömd
inom sitt tjocka, taggiga skal; till dess
mognadens timma inträder och det beskyd-
dande fängslet öppnar sig?
Sedan frukten har mognat, försiggår frö-
spridningen. t- Hos ormbunken, svamparne
och andra lägre växter sker denna redan
genom - grodd-kornens eller sporernas lätt-
het, i det att den svagaste vindpust för
dem med sig i otalig mängd, och hos vat-
tenväxtorna — characeerna och algerna —
äro sporerna besatta med hår, så att de
kunna simma omkring med djurisk rörlig-
het, till dess de på något gynsamt ställe
kunna sätta sig fast och utveckla sig.
Hos do högre, blombärande växterna är
fröet ofta försedt med ving-formiga hinnor,
så att det:med zluftströmmen föres långt
bört, till! dess det med en regnskur eller
då vindstilla inträder faller till marken.
Mången växt, som blifvit utrotad i sin hem-
ort, frodas derför ännu på långt derifrån
liggande ställen — alldeles som de gamla
städer, hvilkas kolonier blomstra, under det
de sjelfva gått under.
Det skulle icke vara lätt att beskrifva
de mångfaldiga, vackert formade förläng-
ningar,; hvilka tjena till att föra fröet ge-
nom luften. Hur fina äro icke de fallskär-
mar, med hyvilka frukten af lejontand, ti-
stel, cichoria och mångfaldiga andra korg-
blommiga växter äro försedda! Så hos
clematis är fröet utrustadt med en kork-
skruf-formig förlängning, som i luften gif-
ver det en kringsvängande rörelse, så att
det alltid faller med den tyngsta delen
nedåt, den del der grodden sitter. Bland
våra löfträdsfrukter äro också många på