Huru mycket penningar finnes i landet? Ur en under rubrik tBankrörelsen i Posttidningen förekommande uppsats, författad af signaturen CO. C., återgifva vi följande betraktelse rörande detta ämne: Ofvan är nämndt, att hela banksedelstocken utgjorde 57,000,000 rdr; och som här i landet brukas mycket litet silfvermynt, så kan man säga, att den 30 september det icke fanns mera penningar it landet än omkring 60 millioner. — Från bankerna hade emellertid vid samma tid utgått och utestodo penningelån för öfver 140 millioner. Har man nu ej gjort sig någon reda för penningeväsendet, så kan man lätt nog falla i förundran öfver, huru bankerna kunnat utlåna mer än 2 vånger så mycket penningar som verkligen fanns. Kommer man tillika att tänka på, hurusom allmänheten på samma gång hade innestående i bankerna sig tillhöriga penningar till ett belopp af 72 millioner, hvilken summa också är mycket mera, in alla de penningar som funnos, så kan väl hända, att man till en början blir underlig till sinnes; och är man då, såsom så mången, benägen till fiendtlighet mot bankerna, så börjar man måhända göra upp för sig en teori, hvilken slutar med det resultat, att bankerna begagna några könstiga, ej rätt begripliga medel att suga ut allmänheten till egen, orättfärdig vinning. Man gjorde dock bättre i att först eftertinka hvad penningar i sjelfva verket äro, och om man då kommer under fund med, att de endast äro ett medel för byten, ett omsättningsmedel, och att samma penning, vare sig myntstycke. eller: banksedel, kan användas till tusendetal af omsättningar, hvilka skapz eller angå fordringar å ena samt skulder å andra sidan, så blifver saken så enkel och fattlig, att man snart, om man vill, kan komma till en riktig uppfattning af penningeväsendet, af bankernas verksamhetssätt och särskildt af den del derutaf, som: består i utgifvandet af banksedlar, myntrepresentativ eller penningar, huru man vill: kalla det. Ng INN i nan 4 re NAR AT SV