Huru mycket penningar
finnes i landet?
Ur en under rubrik tBankrörelsen i Post-
tidningen förekommande uppsats, författad
af signaturen CO. C., återgifva vi följande
betraktelse rörande detta ämne:
Ofvan är nämndt, att hela banksedelstoc-
ken utgjorde 57,000,000 rdr; och som här
i landet brukas mycket litet silfvermynt, så
kan man säga, att den 30 september det icke
fanns mera penningar it landet än omkring
60 millioner. — Från bankerna hade emeller-
tid vid samma tid utgått och utestodo pen-
ningelån för öfver 140 millioner. Har man
nu ej gjort sig någon reda för penningevä-
sendet, så kan man lätt nog falla i förundran
öfver, huru bankerna kunnat utlåna mer än 2
vånger så mycket penningar som - verkligen
fanns. Kommer man tillika att tänka på,
hurusom allmänheten på samma gång hade
innestående i bankerna sig tillhöriga pennin-
gar till ett belopp af 72 millioner, hvilken
summa också är mycket mera, in alla de
penningar som funnos, så kan väl hända, att
man till en början blir underlig till sinnes;
och är man då, såsom så mången, benägen
till fiendtlighet mot bankerna, så börjar man
måhända göra upp för sig en teori, hvilken
slutar med det resultat, att bankerna begagna
några könstiga, ej rätt begripliga medel att
suga ut allmänheten till egen, orättfärdig vin-
ning. Man gjorde dock bättre i att först ef-
tertinka hvad penningar i sjelfva verket äro,
och om man då kommer under fund med, att
de endast äro ett medel för byten, ett om-
sättningsmedel, och att samma penning, vare
sig myntstycke. eller: banksedel, kan användas
till tusendetal af omsättningar, hvilka skapz
eller angå fordringar å ena samt skulder å
andra sidan, så blifver saken så enkel och
fattlig, att man snart, om man vill, kan komma
till en riktig uppfattning af penningeväsendet,
af bankernas verksamhetssätt och särskildt af
den del derutaf, som: består i utgifvandet af
banksedlar, myntrepresentativ eller penningar,
huru man vill: kalla det.
Ng INN i nan 4 re NAR AT SV