be AA NR RSA
Något om Hing.
(Meddeladt Landskrona tidning).
Prösten och kyrkoherden i Hesslöf och Wox-
törp åf Hallands län; doktor Pehr Osbeck,
död 8 förstnäninda ställe den 23 december
1805, var en namnkunnig botaniker och sam-
tidig med Linne, Osbeck, i egenskap af
,skeppspredikant, medföljde den. 20:movember
1750. .svenska ostindiska. kompaniets. skepp
Prins Karl på dess resa till Kina, derifrån
skeppet, som förde 132 mans besättning, åter-
kom till Göteborg den 26 juni 1752. Den
dagbok, som Osbeck förde under resan, är
tryckt i Stockholm hos: Grefing 1757.
Om man rörande kinesiska förhållanden lä-
ser denha bok samt Verldsomseglaren af Du-
mont: d Urvilly resorna omkring jorden af:Otto
von-- Kozebue, Sten Bille, Fregatten Eugenie,
en. verldsomsegling, af N. J. Andersson;
Voyage en Chine, par Ivrien de la Graviere
0. 8. V., så återfinner man i dem alltid samma
Kina under oförändrade yttre förhållanden.
Tikväl förekomma i Osbecks dagbok åtskil-
liga anmärkningar, som synas -förtjenta att
anföras, helst derför att dej-såvidt ins. min-
nes, saknas hos de andra författarne,
Sålunda såg jag, säger Osbeck, under mitt
vistande i Kanton aldrig någon drucken kines
bland en så stor myckenhet.
Redan år P751 hade kineserne antagit deci-
malsystemet. Härom yttrar författaren: Om
kmeserne förstode att räkna med siffrör, så
skulle det gå oförlikneligen fort, emedan de-
ras: mått, -vigt och penningeräkning är indelt
i tiondedelar och behöfves ingen division; ty
om jag t. ex. har 464 kanderin, så ser jag
straxt att det är 24 tel, Gomes och 4 kan-
derin.
Om -kinesernas bildning säges: utom ob-
servationen. på himmel och jord, så är deras
historia berömd för sin ålder, deras moral för
ett mästerstycke, deras lagar för efterlefnad,
deras mntedicin för erfarenhet, deras natdral-
historia för omtanka, deras hushållning för
sin höjd. j
Enligt Ösbeck räkna kineserne i sin tryckta
almanackor . tolf -månader, med tilllPpa 354
dagar, till: hvarje år; dock så att 1 hvart
tredje år räkpas 13 månader, derigenpm alltså
bristen i dagtalet för de nästföregående två
åren fylles. a
Under beröringen ned norska köket har
man nyligen såsom en färsk uppfinning, kom-
men från Norge, börjat atti Paris (och äf-
ven hos oss) utbjuda en inrättning för mat-
kokning, bestående af en trälåda, deri ned-
sättes en gryta med varmkökad mat, som i
flera -timmar bibehåller värmen. Den konsten
kände ran i Kina för mer än 100 år sedan,
ty Ösbeck anför följandev The dricka kine-
serne alltid utan socker och mjölk. De bruka
inget sthekanna, utan allenast en thekittel uti
eh träbytta, att värmen så mycket bättre må
jak - mega!
Huru ansenlig den handel var som Östin-
diska. kompaniet idkade på Kina, kan -bedö-
mas, af den hemlast, som skeppet Prins Karl
medbrägte derifrån, nemligen the, af olika
slag, 1.231,987 skålp., sidentyg 4,085 stycken,
gul bomullsnankin :5,319 d:0, rått silke 5,047
skålp., gullingell 35,314 d:o, kinaröt 6,359 d:0,
perlemor 2,165- d:0, snör-rotting 9,325 d:0,
sago 10.709 d:0; rabarber 4,171 -d:o, måladt
-papper 9.314 stycken, buketter, blommor m.m.
1,250 d:o, runda perlemorjettoner 3,400 sat-
ser med 140 i hvarje sats, d:o 62 d:o, med
10 uti satsen, lakerade spellådor med jetto-
ner-108 stycken, lakerade toalettdosor 18 styc-
sken; d:0 tabletter 10 stycken, -arrack-6-lig-
gare, porslin i-222 kistor, 70-tubbar, 52-små
kistor och 919 buntar.
Samtidigt med Prins Karl, hemkom äfven
från Kina det stora kompaniet tillhöriga skep-
pet Göta Lejon, jemväl fullt lastadt.