be AA NR RSA Något om Hing. (Meddeladt Landskrona tidning). Prösten och kyrkoherden i Hesslöf och Woxtörp åf Hallands län; doktor Pehr Osbeck, död 8 förstnäninda ställe den 23 december 1805, var en namnkunnig botaniker och samtidig med Linne, Osbeck, i egenskap af ,skeppspredikant, medföljde den. 20:movember 1750. .svenska ostindiska. kompaniets. skepp Prins Karl på dess resa till Kina, derifrån skeppet, som förde 132 mans besättning, återkom till Göteborg den 26 juni 1752. Den dagbok, som Osbeck förde under resan, är tryckt i Stockholm hos: Grefing 1757. Om man rörande kinesiska förhållanden läser denha bok samt Verldsomseglaren af Dumont: d Urvilly resorna omkring jorden af:Otto von-Kozebue, Sten Bille, Fregatten Eugenie, en. verldsomsegling, af N. J. Andersson; Voyage en Chine, par Ivrien de la Graviere 0. 8. V., så återfinner man i dem alltid samma Kina under oförändrade yttre förhållanden. Tikväl förekomma i Osbecks dagbok åtskilliga anmärkningar, som synas -förtjenta att anföras, helst derför att dej-såvidt ins. minnes, saknas hos de andra författarne, Sålunda såg jag, säger Osbeck, under mitt vistande i Kanton aldrig någon drucken kines bland en så stor myckenhet. Redan år P751 hade kineserne antagit decimalsystemet. Härom yttrar författaren: Om kmeserne förstode att räkna med siffrör, så skulle det gå oförlikneligen fort, emedan deras: mått, -vigt och penningeräkning är indelt i tiondedelar och behöfves ingen division; ty om jag t. ex. har 464 kanderin, så ser jag straxt att det är 24 tel, Gomes och 4 kanderin. Om -kinesernas bildning säges: utom observationen. på himmel och jord, så är deras historia berömd för sin ålder, deras moral för ett mästerstycke, deras lagar för efterlefnad, deras mntedicin för erfarenhet, deras natdralhistoria för omtanka, deras hushållning för sin höjd. j Enligt Ösbeck räkna kineserne i sin tryckta almanackor . tolf -månader, med tilllPpa 354 dagar, till: hvarje år; dock så att 1 hvart tredje år räkpas 13 månader, derigenpm alltså bristen i dagtalet för de nästföregående två åren fylles. a Under beröringen ned norska köket har man nyligen såsom en färsk uppfinning, kommen från Norge, börjat atti Paris (och äfven hos oss) utbjuda en inrättning för matkokning, bestående af en trälåda, deri nedsättes en gryta med varmkökad mat, som i flera -timmar bibehåller värmen. Den konsten kände ran i Kina för mer än 100 år sedan, ty Ösbeck anför följandev The dricka kineserne alltid utan socker och mjölk. De bruka inget sthekanna, utan allenast en thekittel uti eh träbytta, att värmen så mycket bättre må jak mega! Huru ansenlig den handel var som Östindiska. kompaniet idkade på Kina, kan -bedömas, af den hemlast, som skeppet Prins Karl medbrägte derifrån, nemligen the, af olika slag, 1.231,987 skålp., sidentyg 4,085 stycken, gul bomullsnankin :5,319 d:0, rått silke 5,047 skålp., gullingell 35,314 d:o, kinaröt 6,359 d:0, perlemor 2,165d:0, snör-rotting 9,325 d:0, sago 10.709 d:0; rabarber 4,171 -d:o, måladt -papper 9.314 stycken, buketter, blommor m.m. 1,250 d:o, runda perlemorjettoner 3,400 satser med 140 i hvarje sats, d:o 62 d:o, med 10 uti satsen, lakerade spellådor med jettoner-108 stycken, lakerade toalettdosor 18 stycsken; d:0 tabletter 10 stycken, -arrack-6-liggare, porslin i-222 kistor, 70-tubbar, 52-små kistor och 919 buntar. Samtidigt med Prins Karl, hemkom äfven från Kina det stora kompaniet tillhöriga skeppet Göta Lejon, jemväl fullt lastadt.